Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska orientera sig i hur människans behov av att tolka, förstå och söka mening tar sig uttryck i tro och religiös praktik. Kursen ska ge en översikt över den utvecklingsprocess som religionskunskapsämnet i skolan har genomgått samt introducera religionsdidaktik.

Kursen syftar vidare till att problematisera begreppen religion, etik och värdegrund relaterat till de dokument som styr skolans verksamhet. Ytterligare ett syfte med kursen är att studenterna ska skaffa sig teoretiska verktyg för att studera hur perspektiven klass, genus, migration och etnicitet avspeglas i texter, urkunder och ritualer.

Kursens fokuserar människans behov av att gestalta livsfrågor i myter, riter och symboler. Studenterna möter i kursen både mytologiska traditioner från olika tider och platser och teoretiska modeller för myt- och ritualanalys i syfte att bearbeta och reflektera kring dessa traditioner samt värdegrundsfrågor i läroplanen. I kursen belyses också centrala begrepp inom religionsvetenskap och skolämnet religionskunskap. Studenterna bekantar sig med etik i lärarens yrkesroll samt med barns och ungdomars livsfrågor och meningssökande i tillvaron. Vid litteraturseminarier diskuteras centrala religionshistoriska texter men också didaktisk litteratur och skönlitteratur.

Studenterna arbetar med att själva producera stillbilder som i ett slags vidgat textbegrepp reflekterar myter, riter och/eller symboler.

Studenterna utarbetar ett undervisningsförslag kopplat till kursens innehåll samt analyserar styrdokumenten i ljuset av religionskunskapsämnets framväxt i mångfaldens skola.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier, informationssökning och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare.

Examinationen sker enligt följande:

Muntlig och skriftlig redovisning av fältarbete där människors livsfrågor står i fokus bedöms utifrån didaktiska val, teoretisk medvetenhet, och presentationsförmåga. Arbetet redovisas både muntligt och skriftligt. En examination genomförs där studentens kunskaper om kursens innehåll, analysförmåga och förtrogenhet med centrala religionsvetenskapliga begrepp bedöms.

Som en del i kursexaminationen får studenten arbeta med att själv producera stillbilder som i ett slgas vidgat textbegrepp reflekterar myter, riter och/eller symboler. Studenterna utarbetar ett undervisningsförslag kopplat till kursens innehåll samt analyserar styrdokumenten i ljuset av religionskunskapsämnets framväxt i mångfaldens skola.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Arvidsson, Stefan: Varför religionsvetenskap? En ämnesintroduktion för nya studenter, Lund: studentlitteratur, 2012 (148 s)

Centerwall, Erik: Hela Livet - 50 år med sex-och samlevnadsundervisning. Skolverket, 2005 (238 s) Länkadress: http:www.skolverket.se/publikationer?id=2081

Collste, Göran: Inledning till etiken. Lund: Studentlitteratur, 2010 (86 s)

Colnerud, Gunnel & Kjell Granström: Respekt för läraryrket - om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: HLS förlag, 2002 (180 s)

Jönsson, Rune & Bodil Liljefors Persson: ''Religionskunskap i årskurs 9. Rapport från den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03)''. Rapport, Educare Vetenskapliga Skrifter. 2006 (77 s) länk Mah

Löfstedt, Malin (red.): Religionsdidaktik – månfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: studentlitteratur, 2011 (219 s)

Nigosian, Solomon A: World Religions: A Historical Approach Boston: Bedford/St Martin’s, 2008 (valda delar, 150 sidor)

Kursplaner och betygskriterier i religionskunskap.

Aktuellt stencilmaterial som tillhandahålls av lärarutbildningen: Utdrag ur artiklar av bl.a. Durkheim, Turner, Levi-Strauss, Buber, Geertz, McGuire samt olika källtexter(ca 120 s)

Valbar litteratur (ca 500 s) väljs i samråd med examinator:

Bråkenhielm, Carl-Reinhold (m fl red): Aktuella Livsåskådningar Del 1. Existentialism, Marxism. Nora: Nya Doxa, 1999 (1991) (valda delar, s)

Bråkenhielm, Carl-Reinhold (m fl red): Aktuella Livsåskådningar Del 2. Feminism, Ekosofi, Humanism, Livsåskådningsperspektiv i psykologin och naturvetenskapen. Nora: Nya Doxa, 1998 (1991) (valda delar, s)

Heberlein, Ann: Den sexuella människan: etiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur, 2004 (179 s)

Hjerm, Mikael & Abby Peterson (red): Etnicitet. Perspektiv på samhället. Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2007 (valda delar, 150 s)

Johansson, Eva & Barbro Johansson: Etiska möten i skolan. Stockholm: Liber, 2003 (269 s)

Ohlander, Ann-Sofie och Strömberg, Ulla-Britt: Tusen svenska kvinnoår. Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid. Falun: Norstedts, 2008 (227 s)

Pramling, Ingrid (et al): Förskolebarn och livsfrågor. Ett didaktiskt försök med blivande förskollärare. Rapporter från Institutionen för metodik i lärarutbildningen. Göteborgs universitet. Nr. 10, 1995 (191 s)

Någon lärobok för grundskolan och gymnasiet.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.