Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: PY602G Pedagogik: Yrkeskunnandets kunskapsteori och didaktik (genomgången)

Kursens syfte är att studenten ska utveckla kunskap om vetenskaplig metod med särskilt fokus på metoder lämpliga för studiet av yrkeskunnande och yrkesdidaktik. Vidare är syftet att studenten ska utveckla kunskap om forskningsetiska frågor med relevans för dessa områden.

I kursen studeras relationen mellan kunskapsintresse, forskningsfråga och metod med utgångspunkt i studentens intresseområde med det självständiga arbetet i åtanke. Vidare behandlar kursen olika metodologiska ansatser såväl kvantitativa som kvalitativa såsom etnografi, diskursanalys, bildanalys, grundad teori, variationsteori m.fl. Kursen behandlar även forskningsetiska frågor.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Föreläsningar om olika metoder. Seminarier med metodologiska frågor av relevans för studentens arbete. Work-shops med dataanalys av empiri utifrån exempel på olika metoder.

Deltagande i minst fem metod work-shops är obligatoriskt.

Prov 1: Paper (Paper) 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 5.

Prov 2: Paper, muntlig presentation och poster (Paper, Oral Presentation and Poster) 10 hp. I detta prov examineras lärandemål 1- 4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget VG på hel kurs krävs VG på prov 2.

Barmark, Mimmi. & Djurfeldt, Göran. (2015). Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (200 s)

Benton, Ted & Craib Ian. (2023). Philosophy of Social Science : The Philosophical Foundations of Social Thought [Elektronisk resurs]. London: Bloomsbury Publishing Plc. (320 s)

Bornemark, Jonna. & Svenaeus, Fredrik. (red.) (2009). Vad är praktisk kunskap?. Huddinge: Södertörns högskola. (Valda delar i samråd med kurslärare ca 30 s)

Bryman, Alan. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber.(300 s)

Carlgren, Ingrid. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos (Valda delar i samråd med kurslärare ca 50 s)

Dahl, Christoffer & Eilard, Angerd. (red.) (2021). Diskursanalys: med utbildningsvetenskapliga perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (250 s)

Hjertström Lappalainen, Jonna. (red.) (2015). Klassiska texter om praktisk kunskap. Huddinge: Södertörns högskola. ( 30 s)

Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. (400 s)

Spillman, Lynette. (2014). Mixed methods and the logic of Qualitative interference, Qualitative Sociology 37(2), 189-205. (16 s)

Därutöver tillkommer litteratur som väljs i samråd med kursledare.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.