För tillträde till termin två krävs att studenten är godkänd på kursen PO111B. Vid underkänt prov och i de fall omprov eller resultat från prov tidsmässigt ligger inom ramen för nästa kurs, kan studenten flyttas upp i väntan på förnyat prov och resultat. Underkänns studenten avbryts studierna på den nya terminen.

Kursen fokuserar särskilt på polisens brottsutredande uppdrag och rättskedjans olika aktörer. Särskilt belyses polisens metoder vid bevissäkring, tvångsmedel, förhör samt rättssäker dokumentation över vidtagna åtgärder i polisiära system. Frågor om polisens uppdrag gällande upprätthållande av allmän ordning och säkerhet i samhället och relevant lagstiftning i relation till en brottsutredning diskuteras och problematiseras.

Under kursen fördjupas studentens teoretiska och praktiska kunskap om polisens yrkesutövning. Studenten utvecklar sin kunskap om grundläggande principer, metoder och tekniker för polisiära ingripanden och deltar i praktiska övningar som integrerar olika kunskapsområden inom polisiär konflikthantering.

Delkursen fokuserar på brottsutredningens olika delar med utgångspunkt i bl.a polisens nationella utredningsstöd. Delkursens huvudsyfte är att studenten ska förvärva grundläggande kunskap om brottsutredningsprocessen från tidig bevissäkring fram till och med huvudförhandling. Den misstänktes rättigheter och vad som gör en brottsutredning effektiv och rättssäker diskuteras särskilt. Studenten förvärvar färdigheter i hur handläggning av brottsutredningar genomförs och dokumenteras på ett rättssäkert sätt. Härvid belyses särskilt polisens metoder vid tidig bevissäkring och förhör, inklusive psykologiska aspekter i mötet med olika aktörer. De kriminaltekniska momenten introducerar ämnesområdet forensik. Studenten ska förvärva grundläggande kunskaper om och färdigheter i att planera och genomföra en brottsplatsundersökning, analysera platsen, söka och samla spår samt sammanställa ett brottsplatsprotokoll, generellt och i relation till specifika brottstyper.

Särskild vikt läggs vid straffrätt och straffprocessrättsliga regler gällande brott som faller under allmänt åtal. Under delkursen belyses brottsofferperspektivet med fokus på den informationsskyldighet polisen har till brottsoffer avseende möjlighet till stödåtgärder och ekonomisk ersättning. Löpande diskuteras polisiär yrkesetik och ett professionellt förhållningssätt i relation till brottsutredningens olika moment och bemötandets betydelse för ärendets vidare gång i rättskedjan.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för hur en brottsutredning går till,

2. tillämpa regler om förundersökning i rättegångsbalken, förundersökningskungörelsen samt andra relevanta författningar på ett rättssäkert och effektivt sätt i praktiskt utredningsarbete,

3. tillämpa relevanta delar av polismyndighetens nationella utredningsdirektiv i praktiskt utredningsarbete,

4. redogöra för olika typer av bevis och tillämpa grundläggande bevisvärderingsregler,

5. förklara vikten av tidig bevissäkring och sambandet mellan förundersökning och huvudförhandling,

6. redogöra för olika typer av tvångsmedel och tillämpa regler om tvångsmedel,

7. identifiera målsägandes rättigheter och redogöra för möjliga stödåtgärder,

8. redogöra för vilka metoder som ska tillämpas och vilka material som ska samlas in och analyseras vid brottsplatsundersökningar samt kunna planera och genomföra en brottsplatsundersökning genom att analysera platsen, söka och samla spår samt sammanställa ett brottsplatsprotokoll,

9. på en grundläggande nivå planera, genomföra och utvärdera förhör i enlighet med rättslig reglering och baserat på kunskap om psykologiska aspekter, och

10. redogöra för betydelsen av rättssäker dokumentation samt upprätta olika typer av handlingar i polisiära system.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och inspelat undervisningsmaterial, enskilda studier, basgruppsövningar, seminarier, handledningar samt praktiska övningar där studenten tränar sina färdigheter i olika scenarion. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras delkursens innehåll i föreläsningsform, studenterna arbetar i basgrupper med övningsuppgifter och får handledning i de olika delarna av en brottsutredning. En central del av undervisningen för att uppnå samtliga lärandemål är att studenten medverkar aktivt i case- och problembaserad undervisning som innebär att studenten tränar på att praktiskt genomföra olika moment i en brottsutredning och på att analysera och besvara olika frågor relaterade till förundersökningsprocessen. För att uppnå samtliga lärandemål och särskilt lärandemål 8-10 deltar studenten även i praktiska övningar.

Av de schemalagda momenten är praktiska övningar i olika ingripandesituationer med fokus på brottsutredningens olika faser och straffskärpning obligatoriska.

Delkursen examineras genom enskilda skriftliga tentamina och praktiska prov. Lärandemål 1-7 examineras genom två enskilda skriftliga tentamina (4 hp respektive 7,5 hp). Fokus i bedömningen av den första tentamen är studentens förmåga att redogöra för och tillämpa regler för brottsutredningens inledande fas. Fokus i bedömningen av den andra tentamen är studentens förmåga att redogöra för och tillämpa regler för brottsutredningens fortsatta fas fram till och med rättegång. Fokus är även studentens förmåga att redogöra för förutsättningar för att inleda en förundersökning inklusive primärutredning och vikten av tidig bevissäkring. Lärandemål 1-7 examineras även genom praktiskt prov där fokus i bedömningen är studentens förmåga att granska och analysera utredningsmaterial (1,5 hp).

Lärandemål 8 - 10 examineras genom praktiska prov där fokus i bedömningen är studentens förmåga att praktiskt genomföra brottsplatsundersökning och spårsäkring samt att dokumentera och redogöra för kriminalteknikens betydelse (1,5 hp), genomföra förhör (1,5 hp) och att tillämpa rättssäker dokumentation (1,5 hp).

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom genomförande av ny praktisk övning.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt resultat på samtliga skriftliga tentamina och samtliga praktiska prov samt att obligatoriska moment är genomförda.

För väl godkänt betyg på delkursen krävs därutöver väl godkänt resultat på samtliga skriftliga tentamina.

Bedömningskriterier för samtliga examinerande moment finns i studiehandledningen på den digital lärplattformen.

Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG).

Under delkursen diskuteras grupp- och socialiseringsprocesser samt olika maktordningar i relation till den polisiära professionen. Med utgångspunkt i bilder och granskningar av polisen samt i händelser som inträffat under fältstudieveckan diskuterar studenten sin uppfattning av polisrollen och hur mötet med polisorganisationen i en samhällelig kontext påverkat den egna uppfattningen av polisyrket.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. diskutera grupp- och socialiseringsprocesser i relation till den polisiära professionen och den egna bilden av yrket, och

2. reflektera över den egna uppfattningen av polisyrket i relation till maktanalys utifrån självupplevda händelser under utbildningen och under en fältstudievecka.

Arbetsformerna består av seminarier, workshops och en fältstudievecka. För att uppnå båda lärandemålen diskuteras den polisiära professionen i relation till olika maktdimensioner. Därutöver, för att uppnå båda lärandemålen, sker handledning i grupp med syftet att stödja en långsiktig och hållbar yrkesutveckling genom att studenten får diskutera perspektiv kring polisyrkets möjligheter och utmaningar. Fokus i handledningen är att följa diskussioner i gruppen och relatera dessa till polisyrket och aktuella händelser. I delkursen tränar studenten särskilt på att reflektera för att kunna utveckla sin egen yrkeskompetens utifrån egna erfarenheter och utveckla förståelse för det egna agerandet.

För att uppnå lärandemålen deltar studenten även i en fältstudievecka.

Båda lärandemålen examineras genom en enskild skriftlig reflektionsuppgift (1,5hp) som redovisas muntligt och diskuteras med andra studenter i seminarieform. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att reflektera över bilder och erfarenheter av den polisiära professionen utifrån upplevelser under fältstudieveckan.

För att få betyget Godkänd krävs godkänt på muntlig och skriftlig examination.

Bedömningskriterier för examinerande moment finns i studiehandledningen på den digitala lärplattformen.

Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Delkursen omfattar grundläggande kunskaper i människokroppens anatomi och fysiologi med relevans för akut omhändertagande i polisiära situationer med syftet att studenten ska förvärva kunskaper för att kunna agera säkert och professionellt på plats vid olycka eller skada. Vidare innehåller delkursen teoretiska kunskaper och praktiska tillämpningar utifrån principen S-CABCDE i samband med omhändertagande av person med akut sjukdom eller skada.

Dessutom ingår kunskaper om omhändertagande av nack- och ryggskador, personer som blivit utsatta för trubbigt och/eller penetrerat våld, nedkylning och brännskador, alkohol och drogpåverkan, kunskap om alternativa orsaker till olika symtom samt kunskap rörande förhindring av smittspridning.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra översiktligt för människokroppens anatomi och fysiologi med relevans för akut omhändertagande vid polisiärt arbete, och

2. beskriva och tillämpa lämpliga åtgärder vid akuta livshotande tillstånd eller skada såsom blödning, förgiftning, luftvägsproblem och cirkulationssvikt utifrån principen S-CABCDE samt visa kunskap om alternativa orsaker till olika symtom och åtgärder för att förhindra smittspridning.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och inspelat undervisningsmaterial samt tillämpningsövningar. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras de teoretiska grunderna för akutsjukvård av särskild relevans för polisiärt arbete i föreläsningsform och följs upp i övningsform.

Lärandemål 1 och 2 examineras med en enskild skriftlig tentamen med fokus på studentens förmåga att redogöra för kroppens anatomi och fysiologi av relevans för akut omhändertagande vid polisiärt arbete (3hp). Lärandemål 2 bedöms individuellt genom deltagande i praktiska prov (1hp) där studentens förmåga att tillämpa relevanta och lämpliga åtgärder vid akuta tillstånd är i fokus vid bedömningen.

Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen på den digitala lärplattformen.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt resultat på enskild skriftlig tentamen och praktiskt prov. För väl godkänt betyg på delkursen krävs därutöver väl godkänt resultat på enskild skriftlig tentamen.

Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG).

Delkursen består av tre moment.

Momentet syftar till att omsätta den teoretiska kunskap som förvärvats i Polisiär konflikthantering: grunder, till färdighet i momenten taktik, fysiska tekniker och metoder samt vapenhantering. Taktik innebär att tillämpa stressreducerande strategier, att uppvisa kommunikativ förmåga, att på ett säkert sätt stoppa fordon och söka i lokaler. Inom fysiska tekniker och metoder tränas olika grepp och ingripandetekniker. Vapenmomentet omfattar praktisk tillämpning av säker vapenhantering på skjutbana och skjutteknik. Det ingår även kunskap om den utrustning som polis bär med sig vid tjänstgöring, dess funktion och tillämpningsområde. Momentet syftar till att lägga grunden för mentala och fysiska tekniker inför förberedelse, genomförande och bearbetning av situationer relevanta för yrket. Inom ramen för delkursen ska studenten genomföra livräddning i vatten.

Efter avslutat moment ska studenten kunna

1. redogöra för de teoretiska grunderna för och uppvisa grundprinciperna vid fordonsstopp, lokaliseringssök,

2. tillämpa grundläggande skjuttekniker, grepp- och ingripandetekniker,

3. diskutera hur mentala och fysiska tekniker kan användas som förberedelse inför, vid genomförande av och som mental bearbetning efter situationer relevanta för yrket, och

4. genomföra livräddning i vatten.

Momentets arbetsformer består av föreläsningar och praktiska övningar. För att uppnå lärandemål 1 och 2 övas olika polisiära taktiska metoder, fysiska grepp- och ingripandetekniker och handhavande av utrustning samt säkerhetsregler i samband med praktiska övningar. För att uppnå lärandemål 3 presenteras och diskuteras mental förberedelse i föreläsningsform. För att uppnå lärandemål 4 övar studenten på att genomföra livräddning i vatten.

Lärandemål 1 examineras genom praktiska prov där studenten ska uppvisa kunskap om grundläggande principer för fordonsstopp och lokaliseringssök (1hp) samt grundläggande kartkunskap. Lärandemål 2 examineras genom individuella praktiska prov. Fokus i bedömningen av grepp- och ingripandetekniker är de principer som ligger till grund för teknikerna (1hp). För bedömning av vapenmomentet ligger fokus på säkerhet och träffkrav (1hp). Lärandemål 3 examineras genom en enskild skriftlig tentamen där fokus i bedömningen är att diskutera betydelsen av mentala tekniker för genomförande av och hantering av polisiära situationer (1hp). Lärandemål 4 examineras genom att studenten genomför livräddning i vatten (0hp).

Bedömningskriterier för samtliga examinerande moment finns i studiehandledningen på den digitala lärplattformen.

Inom momentet diskuteras arbetsområdet trafikmiljö och dess risker. Trafikverkets nollvision och de regleringar som styr den polisiära föraruppgiften diskuteras, liksom olika faktorers betydelse för framförande av fordon och arbete i trafikmiljö samt det mentala förhållningssättet kopplat till bilkörning. Studenten övar polisbilskörning i både körsimulator och i fordon vilket bland annat inkluderar säkerhetskontroll av fordonet, körställningens betydelse, handhavande av fordonets reglage och utrustning.

Efter avslutat moment ska studenten kunna

1. redogöra för Trafikverkets nollvision och de lagstöd och annan reglering som styr framförandet av fordon i yrkesutövning och reflektera över faktorer som påverkar trafiksäkerheten,

2. framföra bilen enligt gällande trafiklagstiftning, säkert, kostnadseffektivt och riskmedvetet i varierande trafikmiljöer särskilt under lågfartsmanövrering i trånga utrymmen.

Momentets arbetsformer består av föreläsningar, seminarier och praktiska övningar i att framföra polisbil. För att uppnå lärandemål 1 diskuteras innehållet i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå lärandemål 2 deltar studenten i praktiska körövningar i simulator och i trafikmiljö. Praktiska körövningar är obligatoriska.

Lärandemål 1 examineras genom enskild skriftlig tentamen (0,5 hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för Trafikverkets nollvision och de regleringar som styr den polisiära föraruppgiften samt de olika faktorer som har betydelse för framförande av fordon i yrkesutövning och arbete i trafikmiljö. Lärandemål 2 examineras genom praktiska prov (1 hp) med fokus på studentens förmåga att framföra bilen enligt gällande regleringar, säkert, kostnadseffektivt och riskmedvetet i varierande trafikmiljöer.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska praktiska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom ett nytt praktiskt övningstillfälle.

Bedömningskriterier för samtliga examinerande moment finns i studiehandledningen på den digitala lärplattformen.

Inom momentet diskuteras polisens användande av sambandstjänst samt hand- och fordonsterminaler. Fokus ligger på hur kommunikationsnätet är uppbyggt i Sverige och grunderna för kommunikation och taktiskt samband. I detta ingår korrekta trafikuttryck, det nationella och det internationella bokstaveringsalfabetet, hand- och fordonsterminalens funktioner, manöverpanelen POLMANs funktioner, anrop mot Regionledningscentralen (RLC) och individanrop via terminalernas direktvalsknappar. I kursen varvas teori med praktik och studenten tränar på att använda terminalerna och sambandstjänst i praktiska övningar integrerat med andra färdighetsmoment.

Efter avslutat moment ska studenten kunna

1. redogöra för säkerhetskrav, kommunikationsnätets uppbyggnad, samhällets krisberedskap och diskutera betydelsen av väl fungerande taktiskt samband inom och mellan myndigheter som samverkar vid olika händelser, såväl lokalt, regionöverskridande som internationellt,

2. redogöra för hand- och fordonsterminalens grundfunktioner korrekt och kunna tillämpa dessa funktioner vid praktiskt arbete, och

3. genomföra korrekta anrop till RLC och övrig polisiär personal samt på ett korrekt sätt besvara anrop från RLC och övrig polisiär personal.

Arbetsformerna består av föreläsningar och praktiska övningar. För att uppnå lärandemål 1 diskuteras säkerhetskrav och betydelsen av sambandstjänst i föreläsningsform. För att uppnå lärandemål 2 och 3 tränar studenten på att använda fordons- och handterminalerna på ett korrekt sätt både avseende funktioner och språkbruk i sambandstjänst.

Samtliga lärandemål examineras genom en enskild skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för betydelsen av taktiskt samband i polisverksamhet.

Bedömningskriterier för samtliga examinerande moment finns i studiehandledningen på den digitala lärplattformen.

Underkänd (U) eller Godkänd (G)

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt betyg på samtliga moment (4.1, 4.2 och 4.3).

För betyget godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga delkurser.

För betyget väl godkänd krävs betyget väl godkänt på delkurs 1 samt att övriga delkurser är godkända.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Andersson S, (2017) Skälig misstanke: En handbok. Stockholm: Wolters Kluwer. 200 sidor.

Ask S, (2021) Skrivande polis. Lund: Studentlitteratur (2 uppl.). 118 sidor.

Berggren N-O, Munck J, (2021) Polislagen: en kommentar. Stockholm: Norstedts juridik AB (14 uppl.). Valda delar omfattande cirka 50 sidor.

Bärgman O, Danielsson S, (2022) Förundersökning i brottmål. 7:e uppl. Stockholm: Bruun Juridik (6 uppl.). 332 sidor.

Dahlström M, Strand A, Westerlund G, (2022) Brott och påföljder. 8 uppl. Stockholm: Bruun Juridik. 622 sidor.

Granström G, Mellgren C, Tiby E, (2019) Hatbrott? En introduktion. Lund: Studentlitteratur (2:a uppl.). 134 sidor.

Hed I, (2019) Sekretess: Handbok om offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Stockholm: Jure förlag. Valda delar omfattande ca 50 sidor.

Kronkvist O, (2020) Polisförhör, metoderna, forskningen och lagen. Malmö: Gleerups (2 uppl) 256 sidor.

Kruse C, (2017) Teknisk bevisning - hur går det till? en kriminalteknisk resa genom rättsväsendet. Linköping: Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet. 99 sidor.

Nilsson B, Waldemarson A-K, (2021) Kommunikation: samspel mellan människor. 5:e uppl. Lund: Studentlitteratur. 199 sidor.

Olsson J, Kupper T, (2021) Grundläggande kriminalteknik. Stockholm: Jure förlag. Valda delar omfattande ca 150 sidor.

Westerlund G, (2022) Straffprocessuella tvångsmedel. 7:e uppl. Stockholm: Bruun juridik. 260 sidor.

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall, rapporter och arbetsmaterial och metodstöd tillkommer. Cirka 150 sidor.

Fundberg J, (2019) Dubbla björngrepp och tjejkast – att som etnolog integrera teori och praktik. I Eftertankar – sex etnologer korsar sina spår. Stockholm: Vulkan förlag. 20 sidor.

Johannisson K, (2004) Läkarens kropp. I: Johannisson K, Läkare och konsten att läsa kroppar. Stockholm: Norstedts förlag. 20 sidor.

Pettersson O, (2015) Att bli polis. Från utbildningens förväntningar till gatans norm. Stockholm: Norstedts Juridik. 150 sidor.

Rönnblom M, Linander L, Sandberg L, (2020) (O)tryggt? Texter om makt, plats och motstånd. Stockholm: Premiss förlag. Valda delar omfattande cirka 50 sidor.

Sjöwall/Wahlöö. Roman om ett brott, egen vald bok ur romansviten. Cirka 200 sidor.

#Nödvärn. Rapport. Polisanställdas #metoo-upprop. 80 sidor.Tillgänglig: https://nodvarn.wordpress.com/2017/12/16/uppropet-nodvarn-samt-utdrag-ur-vittnesmalen/ Hämtad: 2022-10-20.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2017). Akut omhändertagande – för räddningstjänstpersonal. 282 sidor.

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer. Cirka 75 sidor.

Berggren N-O, Munck J, (2021) Polislagen, En kommentar. Stockholm: Norstedts juridik AB (14 uppl.). Valda delar omfattande cirka 50 sidor.

Petersson U, Bertilsson J, Fredriksson P, Magnusson M, Fransson P-A, (2017) Use of pepper spray in policing: retrospective study of situational characteristics and implications for violent situations. Police practice and reasearch. An international journal, 18(4), 1-16.

Westerlund G, Hagstedt L, Wahlund M, (2018) Polisens Vapenanvändning. 3:e upplagan. Stockholm. Bruun Juridik AB. 252 sidor

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer. Cirka 100 sidor.

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd. Cirka 100 sidor.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (2012) Rakelhandboken – För dig som vill veta hur rakelsystemet fungerar och används. Cirka 65 sidor.

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer. Cirka 200 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.