Kursplan hösten 2020
Kursplan hösten 2020
Benämning
Naturorientering, teknik och lärande: Energi och hållbar utveckling
Engelsk benämning
Science Subjects, Technology and Education: Energy and Sustainable Development
Kurskod
NO731B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2019-06-07
Gäller från
2019-09-02
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskap och medvetenhet om språk. Studenterna ska sätta sig in i tänkandet kring innehålls- och språkintegrerat lärande, inklusive förhållandet mellan språk och kunskapsutveckling. Dessutom syftar kursen till att studenterna ska lära sig grunderna i läromedelsanalys, fördjupa sin förståelse av bedömningens funktion att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling samt utveckla sin förmåga att använda bedömning som del av sin undervisning och elevers lärande i ett 4-6-perspektiv.Studenterna ska även fördjupa sin kunskap inom området energi och hållbar utveckling med avsikt att undervisa i årskurs 4 – 6.
Innehåll
Kursen behandlar innehålls- och språkintegrerat arbete och dess teoretiska bas genom förhållandet mellan språk- och kunskapsutveckling samt praktiska tillämpningar ur ett 4-6 -perspektiv varvid särskild vikt läggs vid förutsättningar för lärande ur ett första- och andraspråksperspektiv. Kursen behandlar vidare dels utvärdering av läromedel, dels bedömning som en del av undervisningen och som förutsättning för att lärare ska kunna stödja elevers språk- och kunskapsutveckling.
I kursen identifieras frågor kring energisystem och hållbar utveckling ur såväl ett kemiskt som fysikaliskt perspektiv. I arbetet med egna tekniska konstruktioner betonas såväl produkt som dokumenterad process. Inom kursen ges studenterna möjlighet att bearbeta och fördjupa sina erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- beskriva olika energisystem, energitjänster och energiomvandlingar (1)
- diskutera aktuella miljöfrågor med hjälp av naturvetenskapliga begrepp (2)
- identifiera, argumentera och analysera energi- och resursfrågor samt diskutera dessa ur lokala och globala perspektiv (3)
- praktiskt genomföra en teknisk konstruktion med åtföljande dokumentation och värdering (4)
- bedöma och analysera utifrån olika aspekter av elevers kunskapsutveckling för att ge framåtsyftande återkoppling (5)
- analysera och kritiskt värdera skriftliga omdömen och betygsättning i årskurs 6 samt reflektera över kommunikationen av bedömningar till olika målgrupper (6)
- förklara och diskutera bedömning ur ett vetenskapligt och ämnesbaserat 4-6-perspektiv (7)
- redogöra för sambandet mellan det ämnesspecifika språket och elevers kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv samt exemplifiera hur undervisning i det egna undervisningsämnet kan organiseras för att främja elevernas lärande (8)
- redogöra för hur elevers begreppsförståelse och språkliga förmåga utvecklas i funktionella sammanhang samt kunna exemplifiera hur olika slags texter och gestaltande uttrycksformer kan användas för att stödja språk- och kunskapsutveckling (9)
- värdera och kritiskt granska läromedel i relation till styrdokument och elevers förutsättningar och behov(10)
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda arbetspass, föreläsningar, laborationer, litteraturseminarier, självstudier, studiebesök, experiment, samt olika former av gestaltningar. Kursen utgår från studerandeaktiva och undersökande arbetssätt.
Obligatoriska moment förekommer och meddelas vid kursstart.
Bedömningsformer
Prov 1: Muntlig presentation och skriftlig tentamen, 6hp (Oral presentation and Written examination, 6 Credits)
I detta prov examineras lärandemål 1-3 genom en skriftlig salstentamen.
Lärandemål 4 examineras genom att studenten gör en teknisk konstruktion och dokumenterar processen från idé till produkt, vilken redovisas i en digital produktion.
Prov 2: Muntlig presentation och skriven text, 9hp (Oral presentation and Written text, 9 Credits)
Lärandemål 5-10 examineras i form av en muntlig redovisning samt en kompletterande individuell skriftlig analys och reflektion.
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs Väl godkänd på både prov 1 och 2.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Allal, Linda (2013). Teachers’ professional judgement in assessment: a cognitive act and a socially situated practice. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 20, 20-34.
Andreasson, Ingela (2014). Individuella utvecklingsplaner – en bedömningspraktik i tiden. I Pedagogisk forskning i Sverige, 4-5, 345–366. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Andreasson, Ingela, & Dovemark, Marianne (2013). Transforming insecurity into a commodity: Using the digital tools Unikum and InfoMentor as an example in Swedish education, European Educational Research Journal, 12(4), 480–491.
Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Lindahl, Britt och Rosberg, Maria (2017) Naturvetenskapens bärande idéer - för lärare F-6. Malmö: Gleerups. (ca 50s i urval)
Areskoug Mats & Eliasson, Per (2017). Energi för hållbar utveckling. Lund: Studentlitteratur (ca 250s i urval)
Helldén, Gustav, Högström, Per, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger & Vikström, Anna (2015). Vägar till naturvetenskapens värld - ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber. (ca 100 s i urval)
Israelsson, Marie, Jönsson, Anders & Grettve, Anna (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur
Johansson, Myrtel och Sandström, Maria (2015) Undervisa i teknik. Malmö: Gleerups (160s)
Kungliga Vetenskapsakademin (2011). Kemi - den gränslösa vetenskapen. (112s) http://www.kva.se/globalassets/vetenskap_samhallet/kemibok_2011.pdf
Klapp Lekholm, Alli (2010). Lärares betygssättningspraktik. I Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande. Forskning om undervisning och lärande 3, januari 2010. Stiftelsen SAF och Lärarförbundet. 21–29.
Lundahl, Christian (2014). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts (208s)
Lundahl, Christian (2014). Bedömning – att veta vad andra vet. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red) (2014). Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Mercer, Neil & Hodgkinson, Steve (2008). Exploring Talk in School Kapitel 1,4, 8 och 10 (100 s) London: SAGE Publications.
Shepard, Lorrie A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher, 29, 4-14.
Skolverket (2013). Allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftiga individuella utvecklingsplanen. (32s.) http://www.skolverket.se/publikationer?id=3133
Skolverket: (2012). Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (147s) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2573
Skolverket (2012). Kommentarmaterial till kunskapskrav i respektive ämne. (ca 40s) http://www.skolverket.se/sok/publikationer?q=kommentarmaterial
Skolverket (2006). I enlighet med skolans värdegrund? (66 s) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659
Åkerfeldt, Anna, Kjällander, Susanne & Selander, Staffan (2018). Programmering: introduktion till digital kompetens i grundskolan. Stockholm: Liber.
Östklint, Olle, Johansson, Sverker & Anderberg, Elsie (2012). Fysik för lärare. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (40 s)
Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer (ca 150s)
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).