Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska sätta sig in i hur vi får våra basbehov mat, vatten och energi tillgodosedda och att både tillgång på och avfall från dessa måste problematiseras och lösas för ett hållbart samhälle. Studenterna ska också arbeta med tekniska konstruktioner i detta sammanhang.

Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla kunskap och medvetenhet om språk, kultur och identitet. Studenterna ska sätta sig in i tänkandet kring innehålls- och språkintegrerat lärande, inklusive förhållandet mellan språk och kunskapsutveckling. Dessutom syftar kursen till att studenterna ska lära sig grunderna i läromedelsanalys, fördjupa sin förståelse av bedömningens funktion att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling samt utveckla sin förmåga att använda bedömning som del av sin undervisning och elevers lärande i ett F-3-perspektiv.

Kursen behandlar kultur ur ett brett perspektiv, där etnicitet, genus och klass fungerar som utgångspunkter för hur kulturbegreppet behandlas i skolans styrdokument.

Andra fokus gäller innehålls- och språkintegrerat arbete och dess teoretiska bas genom förhållandet mellan språk- och kunskapsutveckling samt praktiska tillämpningar ur ett F-3- perspektiv varvid särskild vikt läggs vid förutsättningar för lärande ur ett första- och andraspråksperspektiv.

Kursen behandlar vidare dels utvärdering av läromedel, dels bedömning som en del av undervisningen och som en förutsättning för att lärare ska kunna stödja elevers språk- och kunskapsutveckling.

Kursens ämnesinnehåll utgår från inflödet av mat, vatten och energi till en skola, samt hur skolans utflöde från dessa ser ut och tar vägen. Innehållet studeras i ett historiskt perspektiv och i relation till ett hållbart samhälle. Enkla tekniska konstruktioner görs och dokumenteras samt kopplas till teknikhistoria. Ämnesdidaktiska frågor behandlas i sitt sammanhang.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, studiebesök, laborationer, visualiseringar, konstruktioner av modeller, gruppövningar och seminarier på plats eller över kursens digitala plattform.

Studenterna examineras enligt två provkoder där en omfattas av 6 hp och den andra av 9 hp.

Prov 1: Teknisk konstruktion och bedömning 6 hp (Tecnical construction and assessment)

Mål 2, 3, 4 och 5 examineras genom en praktisk och teoretisk produktion som studenten gör individuellt och i grupp.

Prov 2: Presentation (Presentation) samt Lesson study ( Lesson study), 9 hp Mål 1 examineras genom en individuellt skriven text.

Mål 6, 7, 8 och 9 examineras genom en Lesson study i par/grupp. Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. För att få VG i betyg på hel kurs krävs VG på båda delkurserna.

Andreasson, Ingela. (2014). Individuella utvecklingsplaner – en bedömningspraktik i tiden. I //Pedagogisk forskning i Sverige//, 4-5, 345–366. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.

Andreasson, Ingela & Dovemark, Marianne. (2013). Transforming insecurity into a commodity: Using the digital tools Unikum and InfoMentor as an example in Swedish education, //European Educational Research Journal//, 12(4), 480–491.

Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Lindahl, Britt & Rosberg, Maria (2013). //Naturvetenskapens bärande idéer. För lärare F-6.// Malmö: Gleerups. (190 s) Gibbons, Pauline (2007). Stärk språket, stärk lärandet. Göteborg: Hallgren & Fallgren (208 s)

Hasslöf, Helen (2009). Tankar för hållbar utveckling och lärande. Malmö (43s)

Hirsh, Åsa (2012). IUP – verktyg för lärande? I //Utveckling genom IUP?// Forskning om undervisning och lärande 9, oktober 2012. Stiftelsen SAF och Lärarförbundet. 32–41.

Johansson, Myrtel & Sandström Maria (2015). //Undervisa i teknik//. Malmö: Gleerups (160 s)

Klapp Lekholm, Alli (2010). Lärares betygssättningspraktik. I //Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande//. Forskning om undervisning och lärande 3, januari 2010. Stiftelsen SAF och Lärarförbundet. 21–29.

Lundahl, Christian (2014). //Bedömning för lärare//. Stockholm: Norstedts. (208 sid.)

Lundahl, Christian. (2014), Bedömning – att veta vad andra vet. I //Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red)(2014). Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare//. Stockholm: Natur & Kultur.

Mercer, Neil & Hodgkinson, Steve (2008) //Exploring Talk in School. Kapitel 1, 4, 8 och 10// (100 s.)

Sandström, Maria (2007). Vatten ut och in. Lärarhögskolan i Malmö (75 s)

Shepard, L. A. (2000). The role of assessment in a learning culture. //Educational Researcher, //29, 4-14.

Skolverket: //Allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftiga individuella utvecklingsplanen//. (2012) (24 s.) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2811 //

Skolverket: (20 12) Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet// (134 s) http://www.skolverket.se

Skolverket (2006) //I enlighet med skolans värdegrund?// (66 s) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659

// Skolverket (2012) Kommentarmaterial till kunskapskrav i respektive ämne// (ca 40 s) // http:www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/stodmaterial/kommentarmaterial-till-kunskapskraven-1.176463//

Vallberg Roth, Ann-Christine (2014). Bedömning i förskolans dokumentationspraktiker : fenomen, begrepp och reglering. Pedagogisk forskning i //Sverige, 4-5, 403-437. Swedish Educational Research Association.//

Vallberg Roth, Ann-Christine (2010). Stödja och styra: Om bedömning av yngre barn.// Stockholm: Skolverket/Fritzes.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.