Kursplan hösten 2025
Kursplan hösten 2025
Benämning
Naturorientering, teknik och lärande: Hållbar utveckling utifrån energi och materia, samt läromedel
Engelsk benämning
Science Subjects, Technology and Education: Sustainable Development based on Energy and Matter, and Teaching Materials
Kurskod
NO637B
Omfattning
9 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Kursplannämnden
Fastställandedatum
2022-12-21
Gäller från
2023-08-28
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Syftet med kursen är att studenten ska fördjupa sina kunskaper om hållbar utveckling i ett no-perspektiv. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla kunskap om programmering. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla kännedom och kunskap om läromedels funktion och roll.
Innehåll
Med hjälp av fysikens begrepp och förklaringsmodeller behandlas energins flöde och oförstörbarhet samt olika energislags kvalitet. Vidare diskuteras jordens strålningsbalans, klimatkonsekvenser av olika energilösningar samt återkopplingsmekanismer i klimatsystemet.
Olika materialval som man gör i sin vardag och hur dessa val påverkar natur och människor problematiseras utifrån ett kemiskt perspektiv. Vidare problematiseras tillverkningsprocessen, användningen och avfallshanteringen av material utifrån ett cirkulärt tänkande.
I kursen behandlas grundläggande programmering och datalogiskt tänkande. Styrteknik i samhället och aktiviteter med programmering i skolår 4–6 diskuteras.
Läromedels roll, funktion och historia diskuteras. Olika aspekter av läromedel, t.ex. språk- och bildanvändning, digitalisering, genusförståelse, jämställdhet och jämlikhet, problematiseras.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- diskutera aktuella frågor kopplade till hållbarhet utifrån fysikaliska och kemiska aspekter (2hp)
- beskriva fysikaliska samband som rör energi med hjälp av ämnesspecifika begrepp och förklaringsmodeller (1hp)
- utifrån kemiska aspekter identifiera och analysera materia samt materiaomvandlingar avseende hållbar utveckling lokalt och globalt (1hp)
- programmera för att styra egna tekniska konstruktioner som dokumenteras och värderas (2hp)
- analysera, problematisera och värdera läromedel i relation till ämnesinnehåll samt elevers förståelse och kunskapsutveckling (3hp)
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda arbetspass, föreläsningar, laborationer, litteraturseminarier, självstudier, studiebesök, experiment, samt olika former av gestaltningar. Kursen utgår från studerandeaktiva och undersökande arbetssätt.
Bedömningsformer
Prov 1: Skriftlig salstentamen (Written Examination) 4hp.
I detta prov examineras lärandemål 1, 2 och 3.
Prov 2: Muntlig presentation och kompletterande text (Oral Presentation and Complementary Text) 2hp.
I detta prov examineras lärandemål 4.
Prov 3: Skriftlig analys (Written Analysis), 3 hp.
I detta prov examineras lärandemål 5.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För betyget VG på hel kurs krävs betyget VG på prov 1 samt prov 2 eller 3.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur
Ammert, Niklas (2011). Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1, 3–5, 7, 9–10. (144s)
Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Lindahl, Britt & Rosberg, Maria (2020). Naturvetenskapens bärande idéer: För lärare F-6 (3:e uppl.). Malmö: Gleerups utbildning. Kap. 3. (45s)
Areskoug Mats & Eliasson, Per (2017). Energi för hållbar utveckling. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1, 3–6. (156s)
Helldén, Gustav; Högström, Per; Jonsson, Gunnar; Karlefors, Inger & Vikström, Anna (2015). Vägar till naturvetenskapens värld - ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber. Kap. 14. (15s)
Johansson, Myrtel & Sandström, Maria (2022). Undervisa i teknik. För lärare i grundskolan (3:e uppl.). Malmö: Gleerups utbildning. Kap. 1, 5. (41s)
Kungliga Vetenskapsakademin (2011). Kemi – den gränslösa vetenskapen. (112 s). Tillgänglig via internet.
Åkerfeldt, Anna; Källander, Susanne & Selander, Staffan (2018). Programmering: Introduktion till digital kompetens i grundskolan. Stockholm: Liber. (150 s)
Åkesson Nilsson, Gunilla (2021). Våra byggstenar: grundläggande kemi för grundlärare f-6. Gunilla Åkesson Nilsson förlag. Kap. 14–15. (50s)
Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer (ca 150s)
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Övrigt
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.