Kursen syftar till att studenterna, bland annat utifrån exemplet mat, ska fördjupa sina kunskaper vad gäller grundläggande naturvetenskapliga och tekniska begrepp och processer, samt hur man använder dessa kunskaper för att kritiskt granska information och ta ställning i miljö- och hälsofrågor. Genom kursen fördjupar studenterna särskilt sin kunskap inom områdena energi och hållbar utveckling. Kursens innehåll syftar till undervisning i fysik, kemi, biologi och teknik i årskurs 4 – 6.

Innehåll eller kursinnehåll Näringslära, samt studier av människokroppens funktion och hälsa är en del i kursen. En annan del av kursen handlar om matproduktion och avfallshantering. Viktiga miljö- och hälsofrågor lyfts fram och diskuteras, exempelvis klimatproblematiken. I kursen identifieras frågor kring energisystem och hållbar utveckling, ur såväl ett kemiskt som fysikaliskt perspektiv. I arbetet med tekniska konstruktioner betonas såväl produkt som dokumenterad process. Inom kursen ges studenterna möjlighet att bearbeta och fördjupa sina erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda arbetspass, föreläsningar, laborationer, seminarier, självstudier, studiebesök, experiment samt olika former av gestaltningar. Kursen utgår från studerandeaktiva och undersökande arbetssätt.

Två individuella skriftliga tentamina examinerar studenten i detta prov. Mål 1 till 3 examineras först i en tentamen. Mål 4 till 6 examineras därefter i en tentamen.

I detta prov examineras mål 8 genom att studenten i grupp muntligen redovisar en ”lesson study” som planerats, genomförts och utvärderats. I mål 7 examineras studenten i grupp genom att muntligen presentera en teknisk konstruktion, med en individuellt åtföljande dokumentation och värdering.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För att erhålla betyget väl godkänt på hel kurs krävs betyget väl godkänt på båda delexaminationerna.

Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolan naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer. Lund: Studentlitteratur (ca 350s i urval)

Areskoug, Mats, Ekborg, Margareta, Lindahl, Britt & Rosberg, Maria (2013). Naturvetenskapens bärande idéer - för lärare F-6. Malmö: Gleerups. (ca 100 s i urval)

Areskoug, Mats & Eliasson, Per (2012). Energi för hållbar utveckling. Lund: Studentlitteratur. (ca 250 s i urval)

Hasslöv, Helen (2009). Tankar om hållbar utveckling och lärande. http:hutiskolan.se/images/stories/Dokument/Tankar_om_hallbar_utveckling_och_larande.pdf (43 s)

Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld - ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber. (ca 100 s i urval)

Johansson, Myrtel & Sandström, Maria (2015). Undervisa i teknik. Malmö: Gleerups (160s)

Kungliga Vetenskapsakademin (2011). Kemi - den gränslösa vetenskapen. http:www.kva.se/globalassets/vetenskap_samhallet/kemibok_2011.pdf (112s)

Lindegren, Roger (2013). När kemin stämmer: samtal om kemiska samband. Lund: Studentlitteratur. (ca 200 s i urval)

Sjukvårdsupplysningen (2012). Tema kroppen http:www.1177.se/Skane/Tema/Kroppen/ (ca 100 s i urval)

Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer (ca 200 s)

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).