Kursplan våren 2013
Kursplan våren 2013
Benämning
Naturorientering, teknik och lärande: Mat och hälsa
Engelsk benämning
Science Subjects, Technology and Education: Food and Health
Kurskod
NO232B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2012-12-18
Gäller från
2013-01-21
Behörighetskrav
Se utbildningsplan.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna utifrån exemplet mat ska fördjupa sina kunskaper vad gäller grundläggande naturvetenskapliga och tekniska begrepp och processer och hur man använder naturvetenskapliga och tekniska kunskaper för att kritiskt granska information och ta ställning i miljö- och hälsofrågor. Parallellt används exemplet mat för att de studerande ska utveckla förmåga att på teoretisk såväl som erfarenhetsmässig grund planera undervisning och kunna motivera val som görs med avseende på innehåll, arbetssätt och bedömning.
Innehåll
Människokroppens funktion och hälsa är en del i kursen. Jordbruk, odling och mat bearbetas i olika skeenden som sådd, skörd, matproduktion och avfallshantering. Viktiga miljö- och hälsofrågor lyfts fram och diskuteras i studier om materia och energi. Parallellt med egen ämnesfördjupning arbetar studenterna med planering av undervisning inom området mat och hälsa för aktuell åldersgrupp. Inom kursen ges studenterna möjlighet att bearbeta och fördjupa sina erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- definiera vad som främjar en god hälsa för barn och vuxna, motivera och formulera hur ett hälsofrämjande synsätt kan tillämpas i undervisningssituationer med utgångspunkt från aktuella frågor i media, samt kritiskt granska information kring mat och hälsofrågor (1)
- utifrån exemplet mat beskriva och förklara materians kretslopp och energins flöde, samt det tekniska systemet från odling till produkt och avfallshantering (2)
- förklara funktion och samband hos valda organsystem i människokroppen på olika nivåer, såväl biologiskt, kemiskt som fysikaliskt, samt relatera funktionerna till cellens struktur och funktion (3)
- beskriva och diskutera hur undervisning/pedagogisk verksamhet kan organiseras ur ett likvärdighetsperspektiv så att varje barns/elevs lärande och utveckling främjas i området mat och hälsa (4)
- exemplifiera, diskutera och analysera didaktikens centrala frågor – vem, vad, varför och hur - med utgångspunkt i styrdokument och ämnesområdet mat och hälsa (5)
- diskutera och värdera olika synsätt på kunskap/lärande och på elever som uttrycks i läroplan och kursplan (6)
- omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering som inbegriper bedömning av elevers lärande (7)
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av självständigt arbete med fråge- och problemformulering. Stöd i arbetet sker bl.a. i form av gemensamma övningar, litteraturseminarium, föreläsningar, experimentellt arbete och studiebesök. All kurskommunikation sker via webbaserad plattform.
Bedömningsformer
Två examinationer ingår i kursen. Examination 1, där mål två och tre examineras genom att studenten gör en individuell skriftlig tentamen. Examination 2, där mål ett t.o.m. sju examineras genom att studenten individuellt skriver en planering i vilken kursens tema omvandlas utifrån styrdokumenten till en konkret lärosituation, där hänsyn tas till olika elevers intressen (koppling till VFU). En diskuterande del med koppling till litteraturen ska ingå i planeringen. Till planeringen fogas ett bedömningsunderlag. Till examination 2 ingår också att studenten muntligen opponerar på annan students arbete. Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. Två provkoder finns i kursen, för examination 1, 6hp och för examination 2, 9hp.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Obligatorisk litteratur:
Andersson, Björn (2011) Att utveckla undervisning i naturvetenskap - kunskapsbygge med hjälp av ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur
Harlen Wynne (2007) Teaching, learning and assessing science 5-12. London: Sage Publications
Hattie, John (2011) Synligt lärande. http://brs.skl.se/publikationer/index.jsp?http://brs.skl.se/publikationer/publdoc.jsp?searchpage=dummy&search_titn=%2240008%22&db=KATA&from=1&toc_length=20&currdoc=1
Johansson Birgitta (red.)(2008) Klimatfrågan på bordet. Forskningsrådet Formas
Jönsson, Anders (2011) Lärande bedömning. Malmö: Gleerups
Krigsman, Thomas; Nilsson, Bodil och Wahlström, Ebba (2002) Kemiskafferiet, ett studiematerial i kemi för tidigareårslärare. www.krc.su.se/page.php?pid=179
SCB, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och LRF (2012) Hållbarhet i svenskt jordbruk. http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo259923.aspx?PublObjId=18613
Sjukvårdsupplysningen (2012) Tema kroppen http://www.1177.se/Skane/Tema/Kroppen/ (valda sidor ca 40)
Skolverket (2010) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2258
Skolverket (2011) Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2660
Skolverket (2012) DINO, diagnoser i NO årskurs 1-6. http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/ovrigt-bedomningsstod/grundskoleutbildning/ak-4-6/2.2976/2.5584
Sundin, Bo (2006) Den kupande handen. Stockholm: Carlsson förslag (valda sidor ca 40)
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.