Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: NO221B Naturorientering, teknik och lärande: Introduktion (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om skolans styrdokument, didaktik, lärande, bedömning och undervisning för att kunna undervisa i naturvetenskap och teknik i ett F-3- perspektiv.

Kursen syftar även till att studenterna ska utveckla förmåga att reflektera kring hur sociala, språkliga och genusbetingade faktorer kan påverka undervisningen. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sina kunskaper om bedömning samt hur bedömning kan användas för och av varje elevs lärande.

Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla naturvetenskapliga och tekniska kunskaper inom några ämnesområden med relevans för förskoleklass och upp till årskurs 3. I kursen ska studenterna också utveckla sin förmåga att planera undervisningssekvenser i en heterogen elevgrupp i enlighet med skolans styrdokument samt att reflektera över olika synsätt på kunskap. Ett annat syfte är att studenterna ska utveckla kunskaper om och förmåga att använda estetiska uttrycksformer och digitala medier med naturvetenskapligt och tekniskt innehåll

Med utgångspunkt i styrdokumenten och med fokus på en likvärdig skola, inkl sociala, språkliga och genusbetingade faktorers betydelse, bearbetas planering och organisation av undervisning och bedömning utifrån didaktikens centrala frågor. Kursen behandlar kunskap om bedömning samt kunskapssynen i skolans styrdokument. Kursen behandlar vidare planering och utformning av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling samt bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande.

I denna kurs ges studenten möjlighet att fördjupa sig i ämnesområden som universum, jordens utveckling, värme, tekniska system samt trafik sett ur naturvetenskaplig och teknisk synvinkel. Kursen har fokus på hur närmiljön kan användas för att planera undervisning och utveckla kunskap inom fysik, kemi, biologi och teknik. En del av kursen består av arbete med olika estetiska uttryckssätt samt IKT som medel för att stärka lärandet i naturvetenskap och teknik. Teknik i närmiljön används som inspiration i skapandet av olika konstruktioner. Vidare ingår dramatisering och berättande om naturvetenskapliga fenomen.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda arbetspass, föreläsningar, laborationer, exkursioner, seminarier, självstudier, hemexperiment samt olika former av gestaltningar. Kursen utgår från studerandeaktiva och undersökande arbetssätt.

Obligatoriska moment förekommer och meddelas vid kursstart.

Studenterna examineras enligt två provkoder där en omfattas av 9 hp och den andra 6 hp. Prov 1: Skriftlig pedagogisk planering 9 hp (Written educational planning 9 credits) Mål 4, 5, 6,7, 8 och 9 examineras genom att studenten individuellt skriver en planering i vilken ett naturvetenskapligt eller tekniskt innehåll omvandlas utifrån styrdokumenten till en konkret lärosituation, där också hänsyn tas till olika elevers intressen, förmågor och behov. En diskuterande del med koppling till litteraturen ska ingå i planeringen. Planeringen ska även innehålla en plan för bedömning av elevernas kunskaper. Till examinationen ingår också att studenten muntligen opponerar på annan students arbete.

Prov 2: Begreppskarta (Concept map) samt Teknisk konstruktion (Tecnical construction) 6 hp (6 credits) Mål 2 examineras genom en individuell salstentamen i form av en begreppskarta. Mål 1 och 3 examineras genom att studenten genomför en muntlig och digital gestaltning som innefattar en teknisk konstruktion.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Andersson, Björn (2010).// Att utveckla undervisning i naturvetenskap-kunskapsbygge med hjälp av ämnesdidaktik//. (297s)

Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Lindahl, Britt & Rosberg, Maria (2017). //Naturvetenskapens bärande idéer. För lärare F-6//. Malmö: Gleerups. (190 s)

Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Nilsson, Karin; Sallnäs, Dora (2015). //Naturvetenskapens bärande idéer i praktiken. Metodik för lärare F-6//. Malmö: Gleerups.

Elfström Ingela; Nilsson, Bodil; Sterner, Lillemor; Wehner-Godée, Christina (2014). //Barn och naturvetenskap – upptäck, utforska, lära//. Stockholm: Liber. (178s)

Grönte, Veronika (2006). Berättarteknik. Uppsala: nationellt centrum för biologi (40s). Kan även laddas ner på: http:www.bioresurs.uu.se/skolprojektlinne/pdf/idehafte1.pdf

Helldén, Gustav; Högström, Per; Jonsson, Gunnar; Karlefors, Inger; Vikström, Anna (2015). //Vägar till naturvetenskapens värld - ämneskunskap i didaktisk belysning//. Stockholm: Libers förlag. (224s)

Johansson, Myrtel & Sandström, Maria (2015). Undervisa i teknik. Malmö: Gleerups. (160 s)

Korp, Helena (2011). //Kunskapsbedömning: vad, hur och varför?// : [kunskapsöversikt]. Stockholm: Skolverket. (pdf-fil)

Lindstedt, Inger (2002). //Textens hantverk//. Lund: Studentlitteratur. (146s)

Lindström, Gunnar och Pennlert, Lars Åke (2012). //Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik//. Umeå: Fundo förlag AB.

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2017). //Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]//. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur.

(ca 250 s i urval)

Skolverket (2014) Förskoleklassen: uppdrag, innehåll och kvalitet. Stockholm: //Skolverket. (pdf-fil)//

Skolverket (2006) I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Stockholm: //Skolverket. (pdf-fil)//

Skolverket (2011) Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: //Skolverket. (pdf-fil)//

Skolverket (2011). Planering och genomförande av undervisningen: för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan//. Stockholm: //Skolverket. (pdf-fil)//

Artiklar kan tillkomma

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).