Kursen syftar till att deltagaren ska fördjupa sina kunskaper inom diskret matematik. Vidare syftar kursen till att deltagaren ska fördjupa sina didaktiska kunskaper och utveckla sin förmåga att skapa goda lärandesituationer inom området.

I kursen fördjupas studierna i talteori, algoritmer samt induktion och rekursion. Även mängdlära, logik och grafteori studeras.

Vidare erbjuder kursen fördjupade kunskaper i att undersöka diskreta samband med hjälp av digitala verktyg, t ex med hjälp av kalkylprogram och grundläggande principer i programmering.

Speciell vikt läggs vid hur undervisning i diskret matematik kan ske inom gymnasiets kurser och hur denna matematiska gren leder till en rad viktiga tillämpningsområden och problemlösningsmetoder.

Under hela kursen är träning i problemlösning ett viktigt moment.

Deltagaren formulerar också själv diskreta problem, lämpliga att användas i egen undervisning. Problemen ska kunna lösas med användning av olika representationsformer, bl.a. programmering i Python.

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna

Kursen läses som en kombination av campus och distans. De campusförlagda utbildningsdagarna består av föreläsningar, laborativa och undersökande aktiviteter, digitala workshops och litteraturseminarier. Distansinslagen bygger på digitala videomöten samt diskussioner och arbete med läraktiviteter via webbaserad lärplattform. Flera centrala matematiska begrepp och metoder presenteras med hjälp av videofilmer på nätet och diskuteras sedan under utbildningsdagarna (omvänt klassrum).

Deltagaren genomför läraktiviteter, som bedöms formativt av kursens lärare. Den didaktiska litteraturen följs upp i individuella läsjournaler, som kursens lärare ger respons på, och i gruppdiskussioner på campus och på kursens internetplattform. Kursens genomförande bygger på att deltagaren aktivt bidrar med egna lösningar, erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv vid arbetet med uppgifter och litteratur.

Mål 1 och del av mål 3 (presentera några olika metoder och strategier för problemlösning inom diskret matematik) examineras genom en skriftlig salstentamen.

Mål 2 och del av mål 3 (formulera egna problem som ska lösas med programmering) examineras med en skriftlig hemtentamen.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

Berglund, Lasse (2009). Tal och mönster. Lund: Studentlitteratur (s 150-155, 223-228, 249-273) (37 s)

Callenberg, Lars-Anders (2017). Matematik – specialisering. Lund: Studentlitteratur (s 191-209) (19 s).

Melin, Staffan (2019). Programmera i matematik. (s 1-53, 70-87, 93-125, 131-133) (107 s). Hämtas via internet.

Läroplaner, kursplaner och övriga relevanta styrdokument från Skolverket.

Vetenskapliga artiklar samt andra texter som hämtas från NCM, matematiklyftets lärportal etc (cirka 50 s).

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).