Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: NL228C Naturkunskap och lärande: Fysik och kemi i vardagen (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om naturvetenskapernas karaktär och arbetssätt samt om undervisning i naturkunskap. Dessutom ska studenterna vidareutveckla ämneskunskaper inaturvetenskap, främst inom fysik och kemi, samt utveckla sin tvärvetenskapliga och ämnesdidaktiska medvetenhet.

I kursen introduceras naturvetenskapernas karaktär och arbetssätt samt forskningsfälteten naturvetenskapernas didaktik och vetenskaps- och teknikstudier. Vidare behandlas ”scientific literacy”, vetenskapsteori, samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll samt relationer mellan naturvetenskaplig kunskap och livsåskådning, tro och värderingar. Detta sker huvudsakligen med exempel hämtade från fysik och kemi. Implikationer för undervisning i naturkunskap behandlas utifrån naturvetenskapernas karaktär och samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Skillnader mellan naturvetenskap, andra vetenskaper och ovetenskap belyses. Vidare behandlas hur naturvetenskap formas och har formats tillsammans med det omgivande samhället samt hur naturvetenskap formar våra världsbilder.

Kursen behandlar fysikens materiemodell och hur den används för att förklara makroskopiska fenomen, såsom exempelvis ljud och värme. Fysikens förhållande till samhället exemplifieras genom kunskap om kosmos historia, tidmätningens betydelse samt framväxten av en materiemodell.

I kursen behandlas även kemisk jämvikt, svaga syror och baser samt buffertar. Förekomsten av naturliga buffertsystem, deras funktion och hur de påverkas av mänsklig aktivitet exemplifieras.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kursen utgår från studerandeaktiva och undersökande arbetssätt med varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda arbetspass, föreläsningar, laborationer, grupparbete, seminarier och individuellt sökande efter information med hjälp av olika digitala medier. Laborationer och seminarier utgör obligatoriska moment i kursen.

Prov 1: Individuell skriftlig salstentamen samt individuell utredande och reflekterande text (Written on Campus Examination, and Individual Investigating and Reflective text) 10hp.

I detta prov examineras mål 1-2 genom en skriftlig salstentamen, och mål 6-9 genom en individuell text.

Prov 2: Individuell skriftlig salstentamen (Written on Campus Examination) 5hp.

I detta prov examineras mål 3-5 genom en skriftlig salstentamen.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För att erhålla kursbetyget Väl godkänd krävs Väl godkänd både på prov 1 och prov 2.

Bossér, Ulrika (2017). Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching. Avhandling från Linnéuniversitetet. (80 sidor). Tillgänglig via internet

Ekborg, Margareta; Ideland, Malin; Malmberg, Claes; Ottander, Christina & Rosberg, Maria (2016). Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet. 2a uppl., Gleerups. Kapitel 1-7 (ca 100 s).

Hansson, Lena. Leden, Lotta. & Jönsson, Anders. (2022). Ämnesdidaktiska val i naturvetenskap. Gleerups. (ca 75 sidor, i samråd med lärare)

Hartsmar, Nanny & Liljefors Persson, Bodil (red) (2013). Medborgerlig bildning. Studentlitteratur, (ca 50 sidor, i samråd med lärare).

Heller, Douglas P. & Snyder, Carl H (2015). Visualizing everyday chemistry. John Wiley & Sons Ltd (Kap 8, ca 40 sidor).

Hewitt Paul G (2013). Conceptual Physics Fundamentals. Pearson New International Edition (bok eller ebok). Kapitel 2, 8, 9 och 12 (90 s).

Ljung, Johanna (2004). Kroppens kemi – om balans, obalans och botemedel. Stockholm: Liber. (Kapitel 3) (30 s).

Sjøberg, Svein (2010) Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. 3:e uppl. Studentlitteratur. (400 s).

Wickman, Per-Olof & Persson, Hans (2015) Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i grundskolan – en ämnesdidaktisk vägledning. Liber (kapitel 3) (90 s).

Fysikhäften (ca 100 s).

Artiklar, webbsidor samt generell kemibok 2B från gymnasiet (ca 350 s).

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.