Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: NL225C Naturkunskap och lärande: Hållbart samhälle - Energi och materia (genomgången) (eller motsvarande kunskaper)

Kursen syftar till att studenterna utvecklar en grund att som blivande naturkunskapslärare möta de varierande undervisningssituationer som yrket innebär. Kursen inrymmer en möjlighet att genom val av tillämpningar och exempel utveckla en profilering av innehållet i naturkunskapskurserna så att de passar olika gymnasieprogram. Vidare syftar kursen till att studenterna utvecklar kunskap om gentekniska tillämpningar samt etiska perspektiv på genteknikens möjligheter och konsekvenser.

Kursen behandlar hur undervisning i naturkunskap kan utformas med anpassningar till olika gymnasieprogram. Undervisningens olika delar tas upp med utgångspunkt i elevers olika intressen för naturvetenskap. Ämnesinnehållet i kursen rör genteknik samt hållbar utveckling kopplat till samhällsfrågor. Inom kursen ges studenterna möjlighet att bearbeta och fördjupa sina erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1) redogöra för gentekniska processer och möjligheter samt problematisera gentekniken utifrån etiska perspektiv

2) konkretisera gällande kursplaner i naturkunskap till planering av undervisning för elever på ett valfritt yrkesinriktat gymnasieprogram samt kunna formulera bedömningskriterier för innehållet

3) motivera val av innehåll, arbetsformer och bedömning på teoretiska såväl som erfarenhetsmässiga grunder samt exemplifiera hur undervisning i naturkunskap kan organiseras för att främja elevernas lärande

4) identifiera ämnesområden och formulera lämpliga frågeställningar för elever på några olika yrkesinriktade program samt välja ut och utveckla lämpliga undervisningsaktiviteter

5) utifrån valt ämnesområde välja relevant litteratur och andra läranderesurser samt kunna redogöra för de olika resursernas kvaliteter samt möjliga användningsområden

Kursen innehåller varierande arbetsformer. I huvudsak arbetar studenten i projektform under handledning av lärare och med stöd av andra studenter, men även föreläsningar, litteraturseminarier, projektredovisningar, exkursioner och studiebesök förekommer.

Bedömningen grundar sig på en individuell salstentamen (lärandemål 1) samt en individuell utredande och reflekterande text (lärandemål 2-5) som bygger på kursens projektarbeten. Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Bennis, Caroline (2009). En och samma naturkunskap? En jämförande analys av två läromedel för gymnasieskolan https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/21919 (30 s)

Brown, Lester R. (2011). World on the Edge. How to Prevent Environmental and Economic Collapse. New York: W. W. Norton & Company (180 s) (tillgänglig som pdf)

Ehinger, Magnus, Ekenstierna, Linda (2008). Bioteknik – från DNA till protein. Lund: Studentlitteratur. (200 s)

Förare, Jonas red. (2011). Genteknik som tar skruv. Formas Fokuserar 18. Stockholm: Formas (ca 150 sidor) (tillgänglig som pdf)

Jakobson, Britt, Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof (Redaktörer) (2014). Lärande i Handling. En pragmatisk didaktik. Lund: Studentlitteratur (240 s)

Artiklar, webbsidor och kopierat material (ca 150 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.