Kursen syftar till att studenterna ska introduceras till ämnet naturkunskap samt till dilemman i dagens samhälle, där naturvetenskap möter samhällsvetenskap. Studenterna ska utveckla kunskaper om och i naturvetenskap, förståelse för dess roll i kulturella och historiska processer i samhället samt i skapandet av framtidsvisioner. Kursen behandlar även vetenskapsteorier samt relationen mellan naturvetenskaplig kunskap och livsåskådning, tro och värderingar.

I kursen introduceras naturvetenskapens karaktär, några grundläggande fysikaliska och kemiska och biologiska begrepp, ämnesdidaktik samt naturvetenskapliga arbetsmetoder. Vidare behandlas hur naturvetenskap formar och formas av det omgivande samhället och hur naturvetenskap formar världsbilden. Grundläggande laboratoriemetodik och säkerhet på laboratorier bearbetas.

Skillnader mellan naturvetenskap, andra vetenskaper och s.k. ovetenskap belyses.

Därutöver tar kursen upp aktuella etiska och samhälleliga dilemman för att visa på skillnader mellan naturvetenskapliga argument och argument baserade på livsåskådning och värderingar samt för att synliggöra intressekonflikter mellan naturvetenskapliga, politiska och ekonomiska intressen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda arbetspass, föreläsningar, exkursioner, laborationer, grupparbete, seminarier, och individuellt sökande efter information med hjälp av olika digitala medier. Kursen utgår från studerandeaktiva, undersökande och utmaningsbaserade arbetssätt. Projektseminarium, litteraturseminarier och laborationer utgör obligatoriska moment i kursen.

Prov 1: Skriftlig salstentamen, 7 hp (written examination, 7 credits). I detta prov examineras mål 1-4 genom en individuell skriftlig salstentamen.

Prov 2: Laborativ examination och individuell reflekterande text, 8 hp (varav 3 hp UVK) (Laboratory examination and individual reflecting text, 8 credits). I detta prov examineras lärandemål 5 genom en laborativ examination. Lärandemål 6, 7 och 8 examineras genom en individuell reflekterande text

Andersson, Björn (2008) Att förstå skolans naturvetenskap – Forskningsresultat och nya idéer. Lund; Studentlitteratur (ca 50 s). Andersson, Björn (2011). Att utveckla undervisning I naturvetenskap – kunskapsbyggande med hjälp av ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur (ca 50 s).

Arbetsmiljöverket (2013) Så arbetar du med kemikalier i skolan (138 s). Ekborg, Margareta, Ideland, Malin, Malmberg, Claes, Ottander, Christina & Rosberg, Maria (2012) Samhällsfrågor I det naturvetenskapliga klassrummet. Malmö: Gleerups. (ca 100 s). Hewitt Paul G (2013) Conceptual Physics Fundamentals. Pearson New International Edition (bok eller ebok) Sadler, T. (2009) Situated learning in science education: Socio-scientific issues as contexts for practice. Studies in Science Education, 45, 1–42 (42 s). Sjöberg, Svein (2010) Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur. (ca 180 s) Wickman, Per-Olof & Persson, Hans (2015) Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i grundskolan - en ämnesdidaktisk vägledning. Solna: Liber (288 s). Fysikhäften. Tillhandahålles på lärplattform. (ca 100 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.