MU1203 - Gehörs- och musiklära A, MU1205 - Instrument/sång, nivå 1 (gymnasieskolans kurser, estetiska programmet) eller kunskaper och färdigheter som av högskolan bedöms vara likvärdiga.

Engelska B

Matematik B

Naturkunskap A

Samhällskunskap A

Kursens övergripande syfte är att studenterna ska utveckla sin förmåga att stimulera elevers kommunikativa musikaliska intresse och kunskapsutveckling genom eget aktivt musicerande. Vidare innefattar det övergripande syftet att studenterna, genom kreativ och skapande verksamhet samt didaktiska studier i teori och praktik, ska utveckla kunskap och förståelse för den lärande individen och de estetiska lärprocessernas betydelse med speciellt fokus på musikens hantverk och kulturella innebörd.

Kursen består av fem serier bestående av workshops, föreläsningar, litteraturseminarier, handledning och grupparbete.

Följande serier ingår:

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom workshops med gestaltningar och reception, föreläsningar, litteraturseminarier, grupparbete och gruppövningar, handledning, projektarbete samt studier individuellt och i grupp. Kursens genomförande bygger på processinriktat arbete med ett kollektivt kunskapsbyggande där studenten förväntas delta aktivt med egen erfarenhet, praktiskt kunnande, reflektioner och initiativtagande till responsarbete och arbetsmöten. Studenten förutsätts planera sina studier i såväl praktiska moment som teoretiska studier så att tid avsätts till både kontinuerlig färdighetsträning och litteraturstudium.

Förmågan att beskriva rytmikens begrepp samt använda och förklara hur dessa kan integreras i musikpedagogisk verksamhet bedöms genom två individuella skriftliga lektionsplaneringar med tillhörande reflektion. Vidare bedöms i denna uppgift studentens förmåga att utveckla elevers musikaliska skapande i kombination med andra gestaltningsformer.

Förmågan att exemplifiera och diskutera musikskapande bedöms individuellt genom en teoretiskt underbyggd argumenterande text där didaktiska ställningstaganden och begrepp som individanpassning, elevinflytande och bedömning diskuteras.

Bedömning av studentens förmåga att leda unison sång, kanon och växelsång till eget ackompanjemang samt leda och organisera sång- och instrumentspel bedöms individuellt utifrån studentens videodokumentation av egen genomförd undervisnigssituation.

Förmågan att stimulera till medvetet lyssnande bedöms individuellt i projektform genom en scenisk framställning i grupp med tillhörande individuella portfolio. I framställningen ingår att kunna återge och tolka musik i rörelse samt att använda digitala medier dels som redskap för eget musikskapande, dels som ett integrerat redskap i pedagogiska undervisningssituationer i musik. Vidare bedöms även förmågan att kombinera musik med andra gestaltningsformer.

Barnombudsmannen (2003). Vem bryr sig? Rapport från barnens myndighet. Stockholm:

Barnombudsmannen (156 s)

Barnombudsmannen (2006). Röster som räknas. Rapport från barnens myndighet. Stockholm: Barnombudsmannen (194 s)

Bohlin, Ulrika (2009). Rytmik – en pedagogisk metod. www.forskoleforum. Lund: Studentlitteratur (4 s)

Bohlin, Ulrika (2009). Rytmikhistorik. www.forskoleforum.se Lund: Studentlitteratur (1 s)

Cambell, Patricia Shehan (1998). Songs in Their heads. Music and it´s Meaning in Children´s Life. New York: Oxford University Press (239 s)

Cox, Roland (2009). Ta in musiken. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio AB (76 s)

Fagius, Gunnel (2007). Barn och sång – om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur (175 s)

Johansson, Leif (2005). Ensembleledning. Lund: Studentlitteratur. (182s).

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011).

Nivbrant Wedin, Eva (2011). Spela med hela kroppen. Stockholm: Gehrmans Musikförlag AB. (312 s).

Pramling Samuelsson, Ingrid m. fl. (2008). Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag (160 s)

Selander, Staffan & Kress, Gunther (2010).Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Nordstedts. (173s).

Törnquist, Els-Mari (2000). Skapande föreställning. Elevers uppfattningar av arbetet i ett musikalprojekt. Malmö: Musikhögskolan i Malmö (120 s)

Törnquist, Els-Mari(2011). Estetiska lärprocesser. I: Persson & Riddarsporre (red) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidigare år. Stockholm: Natur & Kultur (s. 274-295) (21 s)

Wiklund, Ulla (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio AB (110 s)

Valbar litteratur och källmaterial (ca 300 s)

Aktuell forskningslitteratur väljs i samråd med lärare (ca 200 s)

Övrig litteratur, artiklar och läromedel:

Utrymme ges för studenten att självständigt söka och värdera litteratur, artiklar och övriga läromedel i samråd med lärare. (ca 200 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.