EDUCATION DIRECTORY
PÅ SVENSKA
Malmö University

Kursplan

Hösten 2014

Kursplan hösten 2014

Benämning

Musik och lärande: Musik som kunskapsform och bedömningsprocesser

Engelsk benämning

Music and Education: Music as a Form of Knowledge and Assessment Processes

Kurskod

MU213B

Omfattning

24 hp

Betygsskala

UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)

Undervisningsspråk

Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.

Beslutande instans

Fakulteten för lärande och samhälle

Gäller från

2014-09-01

Fastställandedatum

2014-02-26

Utbildningsnivå

Grundnivå

Behörighetskrav

MU1203 - Gehörs- och musiklära A, MU1205 - Instrument/sång, nivå 1 (gymnasieskolans kurser, estetiska programmet) eller kunskaper och färdigheter som av högskolan bedöms vara likvärdiga.
Naturkunskap A
Samhällskunskap A

Huvudområde

Inget huvudområde.

Fördjupningsnivå

G1N / Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syfte

Delkurs 1
Kursens övergripande syfte är att studenterna ska utveckla sin förmåga att stimulera elevers kommunikativa musikaliska intresse och kunskapsutveckling genom eget aktivt musicerande. Vidare innefattar det övergripande syftet att studenterna, genom kreativ och skapande verksamhet samt didaktiska studier i teori och praktik, ska utveckla kunskap och förståelse för den lärande individen och de estetiska lärprocessernas betydelse med speciellt fokus på musikens hantverk och kulturella innebörd.
Delkurs 2
Kursen syftar till att studenterna utvecklar sina kunskaper om bedömning och dokumentation som stöd för elevers lärande.

Innehåll

Delkurs 1
Musik som kunskapsform, 15hp
Music as a Form of Knowledge, 15 credits
Delkursens didaktiska innehåll riktas i huvudsak mot förskoleklass till årskurs 3.
Delkursen utgörs av fem serier bestående av workshops, föreläsningar, litteraturseminarier, handledning och grupparbete.
Följande serier ingår:
• Att leda sång och instrumentspel
• Rytmikdidaktik
• Rytmik/musiklyssnande
• Digitala medier och eget musikskapande
• Grupparbete
Delkurs 2
Bedömningsprocesser, 9 högskolepoäng
Assessment Processes, 9 credits
Med utgångspunkt i styrdokumenten behandlas olika bedömnings- och dokumentationsformer utifrån olika teoretiska perspektiv och med elevers lärande i fokus.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Lärandemål

Delkurs 1
Musik som kunskapsform, 15 hp
Music as a Form of Knowledge, 15 credits
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
  • beskriva rytmikens begrepp samt använda dessa och förklara hur de kan integreras i musikpedagogisk verksamhet
  • använda olika strategier för att utveckla elevers musikaliska skapande i kombination med andra gestaltningsformer
  • utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt, skolans styrdokument och didaktiska ställningstaganden exemplifiera och diskutera musikskapande i förhållande till individanpassning, elevinflytande och olika bedömningsformer
  • leda unison sång, kanon och växelsång till eget ackompanjemang samt leda och organisera instrumentspel
  • använda olika strategier för att stimulera förmågan till medvetet lyssnande som en kunskapsväg till musikupplevelse och musikens uttrycksformer
  • i samspel med andra återge och tolka, musik i rörelse samt genom rörelseimprovisation kunna visualisera musik i rörelse
  • använda digitala medier för eget musikskapande och som ett integrerat redskap i pedagogiska undervisningssituationer i musik samt utifrån detta reflektera över digitala mediers roll i samhället
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart
Delkurs 2
Bedömningsprocesser, 9 högskolepoäng
Assessment Processes, 9 credits
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
  • kunna omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering som inbegriper bedömning av elevers lärande
  • kunna bedöma och analysera arbeten utifrån olika aspekter av elevers kunskapsutveckling i musik för att ge framåtsyftande respons
  • i ett skriftligt omdöme kunna sammanställa, synliggöra och kommunicera elevens kunskapsutveckling förhållande till nationella mål och kunskapskrav
  • självständigt kunna utveckla former för bedömning och dokumentation utifrån olika styrdokument, teoretiska perspektiv och egen insamlad empiri
  • kunna analysera den egna bedömnings-, betygsättnings- och dokumentationspraktiken
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom workshops med gestaltningar och reception, föreläsningar, litteraturseminarier, grupparbete och gruppövningar, handledning, projektarbete samt studier individuellt och i grupp. Kursens genomförande bygger på processinriktat arbete med ett kollektivt kunskapsbyggande där studenten förväntas delta aktivt med egen erfarenhet, praktiskt kunnande, reflektioner och initiativtagande till responsarbete och arbetsmöten. Studenten förutsätts planera sina studier i såväl praktiska moment som teoretiska studier så att tid avsätts till både kontinuerlig färdighetsträning och litteraturstudium.

Bedömningsformer

Delkurs 1
Musik som kunskapsform, 15 hp
Music as a Form of Knowledge, 15 credits
Förmågan att beskriva rytmikens begrepp samt använda och förklara hur dessa kan integreras i musikpedagogisk verksamhet bedöms genom två individuella skriftliga lektionsplaneringar med tillhörande reflektion. Vidare bedöms i denna uppgift studentens förmåga att utveckla elevers musikaliska skapande i kombination med andra gestaltningsformer.
Förmågan att exemplifiera och diskutera musikskapande bedöms individuellt genom en teoretiskt underbyggd argumenterande text där didaktiska ställningstaganden och begrepp som individanpassning, elevinflytande och bedömning diskuteras.
Bedömning av studentens förmåga att leda unison sång, kanon och växelsång till eget ackompanjemang samt leda och organisera sång-och instrumentspel bedöms individuellt utifrån studentens videodokumentation av egen genomförd undersvisningssituation.
Förmågan att stimulera till medvetet lyssnande bedöms individuellt i projektform genom en scenisk framställning i grupp med tillhörande individuella portfolio. I framställningen ingår att kunna återge och tolka musik i rörelse samt att använda digitala medier dels som redskap för eget musikskapande, dels som ett integrerat redskap i pedagogiska undervisningssituationer i musik. Vidare bedöms även förmågan att kombinera musik med andra gestaltningsformer.
Delkurs 2
Bedömningsprocesser, 9 högskolepoäng
Assessment Processes, 9 credits
Kursen examineras individuellt såväl digitalt och muntligt som skriftligt.
Examinationen består av en digital och muntlig presentation av ett case, där studentens förmåga att samla in, sammanställa och analysera dokumentationer av elevers kunskapsutveckling och annat material från VFU bedöms. Vidare ligger casepresentationen till grund för en skriftlig pedagogisk planering med analyser av bedömnings-, betygsättning- och dokumentationspraktiken i relation till gällande läroplan samt olika sätt att synliggöra och kommunicera bedömning.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Kurslitteratur och övriga läromedel

Delkurs 1
Musik som kunskapsform, 15 hp
Music as a form of knowledge, 15 credits
Barnombudsmannen (2003). Vem bryr sig? Rapport från barnens myndighet. Stockholm:
Barnombudsmannen (156 s)
Barnombudsmannen (2006). Röster som räknas. Rapport från barnens myndighet. Stockholm: Barnombudsmannen (194 s)
Bohlin, Ulrika (2009). Rytmik – en pedagogisk metod. www.forskoleforum. Lund: Studentlitteratur (4 s)
Bohlin, Ulrika (2009). Rytmikhistorik. www.forskoleforum.se. Lund: Studentlitteratur (1 s)
Cambell, Patricia Shehan (1998). Songs in Their heads. Music and it´s Meaning in Children´s Life. New York: Oxford University Press (239 s)
Fagius, Gunnel (2007). Barn och sång – om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur (175 s)
Jaques-Dalcroze, Emile (1997). Rytm, musik och utbildning. Stockholm: KMH Förlaget (250 s)
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011).
Pramling Samuelsson, Ingrid m. fl. (2008). Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag (160 s)
Törnquist, Els-Mari (2000). Skapande föreställning. Elevers uppfattningar av arbetet i ett musikalprojekt. Malmö: Musikhögskolan i Malmö (120 s)
Törnquist, Els-Mari(2011). Estetiska lärprocesser. I: Persson & Riddarsporre (red) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidigare år. Stockholm: Natur & Kultur (s. 274-295) (21 s)
Wiklund, Ulla (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio AB (110 s)
Valbar litteratur och källmaterial (ca 300 s)
Aktuell forskningslitteratur väljs i samråd med lärare (ca 200 s)
Övrig litteratur, artiklar och läromedel:
Utrymme ges för studenten att självständigt söka och värdera litteratur, artiklar och övriga läromedel i samråd med lärare. (ca 200 s)
Delkurs 2
Bedömningsprocesser, 9 högskolepoäng
Assessment Processes, 9 credits
Ericsson, Gertrud (2000). Dans på schemat. Beskrivning och bedömning i ett estetiskt ämne. Lund: Studentlitteratur (135 s)
Jönsson, Anders (2010). Lärande bedömning. Malmö: Glerups Utbildning AB (176 s)
Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (2009). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholm universitets förlag (250 s)
Valbar litteratur och källmaterial (ca 300 s)
Aktuell forskningslitteratur väljs i samråd med lärare (ca 200 s)
Övrig litteratur, artiklar och läromedel:
Utrymme ges för studenten att självständigt söka och värdera litteratur, artiklar och övriga läromedel i samråd med lärare (ca 200 s)

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.