Kursplan hösten 2017
Kursplan hösten 2017
Benämning
Hållfasthetslära
Engelsk benämning
Solid Mechanics
Kurskod
MT112A
Omfattning
7.5 hp
Betygsskala
TH / Underkänt (U), Tre (3), Fyra (4) eller Fem (5)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Fakulteten för teknik och samhälle
Fastställandedatum
2014-02-04
Gäller från
2014-09-01
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: MA204A Linjär algebra med statistik (godkänd) och MA203A Matematik: Analys A (godkänd) och MT106A Mekanik (godkänd)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i högskoleingenjörsexamen i Produktutveckling och design och i Maskinteknik.
Syfte
Kursen syftar till att studenten utvecklar grundläggande kunskaper i hållfasthetslära. Vidare syftar kursen till att studenten ska kunna tillämpa erhållen kunskap i praktiska tillämpningar inom design-, bygg- och maskinindustrin och andra discipliner med strukturella problemställningar.
Innehåll
Kursen ger en översikt över hållfasthetslärans grundläggande begrepp för deformerbara kroppar. Grundläggande koncept såsom jämvikt, kinematik och materialsamband definieras och nyttjas vid analys av strukturer. Begrepp inom hållfasthetslära förklaras och tillämpas på enkla strukturelement som stänger, rör, tryckkärl och balkar.
Kursen omfattar följande moment:
- töjningar (normal- och skjuvtöjningar)
- spänningar (normal-, skjuv-, huvud- och effektivspänningar)
- konstitutiva samband
- termisk belastning
- stångsystem
- vridning
- balkböjning
- knäckning
- plasticitet
- Hooke’s allmänna lag
- brottmekanik
- utmattning
- vibrationer
- huvudspänningar
Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- förklara samband mellan belastning, deformation och haveri hos enklare strukturella hållfasthetstekniska problem
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- genomföra enklare analyser av olika strukturer utsatta för olika typer av belastningar med avseende på statiska och cykliska belastningar, instabilitet, elastiska och plastiska deformationer och lastbärande förmåga
- identifiera relevanta beräkningsmodeller och metodiker med utgångspunkt från verkliga hållfasthetsproblem
- utvärdera befintliga strukturlösningar baserad på den teoretiska grund som förvärvats under kursen
- utföra enklare analytiska topologioptimeringar
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- kritiskt förhålla sig till innehåll i litteratur, teknisk dokumentation, och reella tekniska lösningar kopplade till hållfasthetsbaserade problem
Arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar ca 34 timmar, övningar ca 42 timmar, laborationer i grupp ca 10 timmar (med lärarledd handledning max 1 timmer per grupp) och självstudier ca 114 timmar.
Bedömningsformer
Krav för godkänd: Godkänd laboration och inlämningsuppgift och godkänd tentamen. Slutbetyget grundas på tentamensresultatet.
Student som har godkänts på tentamen och erhållit betyget Godkänd får genomgå förnyad prövning för högre betyg, innan slutbetyg har rapporterats.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Rekommenderad litteratur:
- C. Ljung, N.S. Ottosen och M. Ristinmaa: Introduktion till hållfasthetslära - Enaxliga tillstånd, Studentlitteratur, 2007.
- N. S. Ottosen, M. Ristinmaa och C. Ljung: Hållfasthetslära - Allmänna tillstånd, Studentlitteratur, 2007.
- B. Sundström (ed.): Handbok och formelsamling i hållfasthetslära, KTH.
Resurser som tillhandahålls av institutionen:
- R. Martinsson och L. G. Pärletun: Övningsexempel i hållfasthetslära}, Teknik och Samhälle - Mah, 2005.
- CES 2011 EDUPACK (programvara).
Kursvärdering
Alla studenter ges vid slutet av kursen möjlighet att kommentera kursen skriftligt. En sammanställning av resultatet med bemötande av kursansvarig diskuteras med studenter/kursrepresentanter under ett kursvärderingsmöte/programråd. Sammanställningen finns tillgänglig på områdets datornät.