Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Genomgångna kurser: LL204G-Självständigt arbete i fördjupningsämnet. Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla sin egen kunskap om sannolikhetslära och statistik för undervisning i F-3.

Vidare syftar kursen till att studenten ska fördjupa sin förståelse av bedömning och dess funktion att stödja språk- och kunskapsutveckling.

I kursen behandlas begrepp och resonemang inom sannolikhet och statistik samt lärande och undervisning inom detta område i vilket användande av digitala verktyg ingår. Vidare behandlas perspektiv på bedömning som en del av matematikundervisningen och forskning om elevers lärande i ett F-3-perspektiv.

I kursen ingår också vad som kännetecknar läsning och skrivande av vetenskapliga texter.

I kursen bearbetas och fördjupas studentens erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av lärarledda arbetspass, föreläsningar, laborationer, litteraturseminarier och självstudier.

Prov 1: Skriftlig salstentamen (Written examination), 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Muntlig presentation (Oral presentation), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 3, 4 och 5.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på Prov 1 och Prov 2.

Björklund Boistrup, Lisa. (2013). Bedömning i matematik pågår!: återkoppling för elevers engagemang och lärande. (1. uppl.) Stockholm: Liber. (kapitel 1 och 5) (50s)

Grettve, Anna; Israelsson, Marie & Jönsson, Anders (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur. (kapitel 2,3,5, 8 och 9) (90 s)

Grevholm, Barbro (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedt (kapitel 7 ,10 och 11) (50 s)

Gustafsson, Jan-Eric & Erickson, Gudrun (2018). Nationella prov i Sverige – tradition, utmaning, förändring. Acta Didactica Norge, 12(4), (20 s) DOI: http://dx.doi.org/10.5617/adno.6434

Hirsh, Åsa (2018). Effektiva former för dokumentation i enlighet med regelverk och forskning om lärande. Stockholm: Skolverket (15 s)

Hirsh, Åsa (2018). Dokumentation i enlighet med lärares pedagogiska uppdrag och juridiska skyldigheter. Stockholm: Skolverket (13 s)

Hult, Agneta & Olofsson, Anders (2017). Utvärdering och bedömning i skolan – för vem och varför? Stockholm: Natur & Kultur. (80 s)

Klapp, Alli (2018). Betyg – deras funktioner och vad de mäter. Stockholm: Skolverket (13 s)

Shepard, Lorrie A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher, 29, (4-14).

Solem, Ida; Heiberg, Alseth; Björnar; Eriksen, Elisabeta & Smestad, Björn. (2019). Tal och tanke: matematikundervisning från årskurs F-3.(Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur AB (100 s)

Vallberg Roth, Ann-Christine (2014). Bedömning i förskolans dokumentationspraktiker: fenomen, begrepp och reglering. Pedagogisk forskning i Sverige, 4-5, (403-437). Swedish Educational Research Association.

Utöver ovanstående litteratur tillkommer 200 sidor.

Studenten som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenten. (HF 1:14).