Kursplan våren 2022
Kursplan våren 2022
Benämning
Matematik och lärande: Analys och statistiska metoder
Engelsk benämning
Mathematics and Education: Mathematical Analysis and Statistical Methods
Kurskod
ML701C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2014-11-24
Gäller från
2015-01-19
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och gymnasiet.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper i matematisk analys och dess historiska utveckling samt bredda och fördjupa sina kunskaper om statistiska metoder och de slutsatser dessa kan leda till. Ett annat syfte är att studenterna ska tillägna sig ämnesdidaktiska kunskaper för att kunna se kursinnehållet i vardagliga sammanhang och använda dessa som utgångspunkt för att skapa goda lärandesituationer. Vidare ska studenterna utveckla förmågan att värdera, kritiskt granska och reflektera över läromedel, styrdokument och arbetssätt i förhållande till elevers lärande samt att självständigt bedöma och dokumentera detta lärande.
Innehåll
Delkurs 1
Grundläggande analys, 10 hp
Introductory Analysis, 10 credits
I delkursen fördjupas studierna gällande elementära funktioner. Vidare introduceras gränsvärdesbegrepp och kontinuitet, derivator och deras tillämpningar, primitiva funktioner och integraler med tillämpningar samt enklare differentialekvationer och modellering. Delkursen ger även en orientering om analysens historiska utveckling som rörelsens och förändringens matematik.
Praktiskt användande av den matematiska analysens verktyg och begrepp utgör ett centralt moment i delkursen. Studenterna arbetar med att lösa problem hämtade från sin egen vardag, grundskolans och gymnasieskolans läromedel samt från tillämpningar inom natur- och samhällsvetenskap. Räknare och datorprogramvara används för att stärka begreppsförståelsen för såväl det egna lärandet som den kommande yrkesutövningen samt öka tillämpbarheten av matematiken. I alla moment beaktas hur undervisningen kan utformas för att stärka elevernas tilltro till sitt eget tänkande och för att undvika att matematiksvårigheter uppstår eller kvarstår.
I delkursen granskas och värderas kritiskt läromedel och olika synsätt på kunskap och lärande i förhållande till läroplan, kursplaner och olika elevers förutsättningar och behov. Vidare reflekterar studenterna över sociala, språkliga och genusbetingade mönsters betydelse för elevers lärande vid val av innehåll och arbetsformer i den kulturellt heterogena skolan.
Delkurs 2
Statistiska metoder, 5 hp
Statistical Methods, 5 credits
Delkursen behandlar några diskreta och kontinuerliga sannolikhetsfördelningar, stickprovsundersökningar och de slutsatser som kan dras av varierande statistiska metoder, dvs. statistisk inferens. Enkla statistiska test introduceras och speciell vikt läggs vid betydelsen av validitet och reliabilitet i statistiska undersökningar.
Under delkursen genomför studenterna en statistisk undersökning, där datamaterialet bearbetas med räknare och/eller dator. Momentet genomförs på ett sådant sätt att insamlade data kan användas för statistiska beräkningar och statistisk slutledning.
Vidare får studenterna arbeta med att värdera och utveckla olika former för bedömning och dokumentation av elevers kunskap och utveckling. Speciellt fokus läggs vid att analysera problem givna vid nationella prov samt de mallar som används vid bedömning av dessa. Studenterna tränar också att själva formulera problem inom området och att värdera betygsnivåerna i uppgifterna samt att konstruera en bedömningsmatris för aspektbedömning av en större uppgift.
Lärandemål
Delkurs 1
Grundläggande analys, 10 hp
Introductory Analysis, 10 credits
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- redogöra för och hantera begrepp och lösningsmetoder inom grundläggande matematisk analys samt i korthet kunna redogöra för analysens utveckling i ett historiskt perspektiv
- tillämpa den matematiska analysens begrepp och metoder inom olika områden
- praktiskt handha räknare och datorprogram som stödjer utvecklingen av matematiska begrepp och resonemang
- konstruera öppna matematiska problem och utveckla laborativa aktiviteter som är förankrade i elevernas vardag
- värdera och kritiskt granska läromedel, undervisningssekvenser och klassrumsaktiviteter samt reflektera över dessa utifrån olika synsätt på kunskap och lärande, elevers förutsättningar och behov, styrdokument samt sociala, språkliga och genusbetingade mönster.
Delkurs 2
Statistiska metoder, 5 hp
Statistical Methods, 5 credits
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- använda olika statistiska fördelningsmodeller samt utnyttja regression och korrelation för att värdera dessa modeller
- välja och värdera stickprovsmetoder och dra slutsatser baserade på statistisk inferens samt validitet och reliabilitet
- planera och genomföra en egen statistisk undersökning samt bearbeta insamlade data och göra statistiska slutledningar
- självständigt utveckla former för bedömning och dokumentation utifrån styrdokument, teoretiska perspektiv och egen insamlad empiri
- analysera internationella, nationella och lokala utvärderingar samt kritiskt kunna förhålla sig till dessa med utgångspunkt i såväl egen verksamhet som i nationella och internationella sammanhang.
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av laborativt arbete inne såväl som ute, föreläsningar, arbete i datorsal, och gruppuppgifter. Dessa utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare.
Bedömningsformer
Delkurs 1
Grundläggande analys, 10 hp
Introductory Analysis, 10 credits
Studentens kunskaper och problemlösningsförmåga inom grundläggande matematisk analys prövas individuellt i en skriftlig salstentamen, varav en del utgörs av ett säkerhetstest. Resultat av laborativa aktiviteter, arbeten med räknare och datorprogram samt uppgifter kring styrdokument och språklig utveckling redovisar studenten inom ramen för ett gruppsamarbete och/eller individuellt vid ett speciellt tillfälle. Detta kan ske muntligt, skriftligt eller i annan form, exempelvis genom demonstration i utomhusmiljö eller i datorsal.
För betyget väl godkänd krävs att studenten hanterar begrepp och lösningsmetoder inom matematisk analys med stor säkerhet och att han eller hon kan jämföra och värdera olika lösningsmetoder. Vidare skall studenten självständigt och kritiskt kunna reflektera över didaktiska frågor kopplade till läroplansteori och språkutveckling samt visa på hur reflektionerna kan omsättas i praktiska undervisningssituationer. I presentationerna visar studenten noggrannhet, säkerhet och originalitet.
Delkurs 2
Statistiska metoder, 5 hp
Statistical Methods, 5 credits
Studentens kunskaper om begrepp och lösningsmetoder inom statistiska metoder och inferens prövas individuellt i en skriftlig salstentamen. Resultat av den statistiska undersökningen, bedömningsdokument och diskussioner kring olika former av utvärderingar redovisar studenten inom ramen för ett gruppsamarbete och/eller individuellt vid ett speciellt tillfälle. Detta kan ske muntligt, skriftligt eller i annan form, exempelvis genom demonstration i utomhusmiljö eller i datorsal.
För betyget väl godkänd krävs att studenten hanterar begrepp och lösningsmetoder inom statistiska metoder och inferens med stor säkerhet och att han eller hon kan jämföra och värdera olika lösningsmetoder. Vidare skall studenten självständigt och kritiskt kunna reflektera över didaktiska frågor kopplade till bedömning och utvärdering samt visa på hur reflektionerna kan omsättas i praktiska undervisningssituationer. I presentationerna visar studenten noggrannhet, säkerhet och originalitet.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Obligatorisk litteratur
Britton, Tom & Garmo, Hans (2002). Sannolikhetslära och statistik för lärare. Lund: Studentlitteratur (s 95-368) (274 s)
Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red.) (2005). Pedagogisk bedömning. Stockholm: Stockholms universitets förlag (130 s)
Morgan, Candia (2000). Better assessment in mathematics education? A social perspective. I: Jo Boaler (red.), Multiple perspectives on mathematics teaching and learning London: Ablex Publishing (s 225-242) (17 s)
Månsson, Jonas & Nordbeck, Patrik (2011). Endimensionell analys. Lund: Studentlitteratur. (180 s)
Sajka, Miroslawa (2003). A secondary school student’s understanding of the concept of function – A case study. Educational Studies in Mathematics 53, (s 229-254) (25 s)
Övningar i Endimansionell anslys (2011). Lund: Studentlitteratur. (96 s)
Likvärdig bedömning i matematik med stöd av nationella prov.
Rapport från Skolverket, 2005: http:www.skolverket.se/sb/d/636
Math.se. Sveriges universitets matematikportal (2011).
http:wiki.math.se/wikis/forberedandematte2/index.php/Huvudsida
Läromedel för grundskola och gymnasium.
Läroplaner, kursplaner och övriga relevanta styrdokument.
Aktuella rapporter från TIMSS och PISA.
Valbar litteratur (sammanlagt c:a 200 s)
Juter, Kristina (2006). Limits of functions: University students' concept development. Doktorsavhandling. Luleå: Luleå tekniska universitet.
URL: pure.ltu.se/ws/fbspretrieve/166988
Jönsson, Per (2005). Modeller och beräkningar med GNU Octave. Lund: Studentlitteratur
Thompson, Jan (1996). Matematiken i historien. Lund: Studentlitteratur
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.