Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla begrepp och redskap samt förmåga att kunna interagera med omgivningen för att utveckla sin egen och barns förståelse för geometri, sannolikhet och statistik. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla sin förståelse för samband och förändring i undervisningssammanhang. Vidare syftar kursen till att studenterna ska skaffa sig en kunskapsbas i hur elever i tidig åldersgrupp hanterar och förstår begrepp inom geometri, sannolikhet och statistik.

Studenterna tränar sin förmåga att lösa problem genom att utföra klassiska geometriska konstruktioner och olika laborativa moment som kan öka förståelsen för geometri och inspirera till en kreativ undervisning. Olika digital teknik används, dokumenteras och reflekteras över inom ämnesområdena geometri, sannolikhet och statistik. Studenterna planerar och analyserar olika undervisningsmoment och reflekterar över olika sätt att se på kunnande och lärande. Studenterna tränar sin didaktiska förmåga genom att fördjupa sig i olika sätt att genomföra undervisningssekvenser för elever i tidig åldersgrupp. Utifrån aktuella kursplaner analyserar, bedömer och dokumenterar studenterna elevers kunnande samt deras kunskapsutveckling utifrån elevlösningar.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I en individuell, skriftlig salstentamen examineras studentens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskap i geometri, sannolikhet och statistik.

Individuellt presenterar och problematiserar studenten muntligt och skriftligt hur laborativt arbete och kreativa uttrycksformer stödjer språk- och kunskapsutveckling och ger en ökad förståelse för begreppsbildningen inom geometri. Arbetet skrivs som ett paper och kopplas till relevant litteratur.

I grupp planerar och utför studenten en statistisk undersökning med anknytning till hållbar utveckling. Undersökningen redovisas skriftligt och muntligt med digital teknik. Estetiska uttrycksformer såsom t ex bild och musik ska användas. Kritisk granskning av annan studentgrupp ingår i examinationen.

Studenten utarbetar en bedömningsmatris i grupp vilken kan användas för formativ bedömning inom något av områdena geometri, sannolikhet eller statistik. Redovisning sker i grupp och kritisk granskning av annan studentgrupp ingår i examinationen.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Bergius, Berit och Emanuelsson, Lillemor (2008). Hur många prickar har en gepard? Göteborg: NCM (132 s)

Boesen, Jesper (red.)(2006). Lära och undervisa matematik - internationella perspektiv. Göteborg: NCM (290 s)

Emanuelsson, Göran m.fl (1992). Förstår du vad du mäter? I: Geometri och statistik. Lund: Studentlitteratur (14 s). Kan laddas ner från kursens plattform.

Gennow, Susanne & Wallby, Karin (2010). Geometri och rumsuppfattning - med känguruproblem. Göteborg: NCM (230 s)

Kroksmark, Tomas (2013). De stora frågorna om skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (ca 300 s i urval)

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 5. uppl. Umeå: Fundo (66 s)

Löwing, Madeleine (2008). Grundläggande geometri. Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur(208 s)

Nämnaren – Tema: Uppslagsboken. Göteborg: Nämnaren (2001)(110 s)

Pettersson, Astrid m.fl. (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter. Stockholm: PRIM-gruppen (104 s)

Rystedt, Elisabeth och Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: NCM (72 s)

Skolverket (2007). Matematik. En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. (www.skolverket.se) (98 s) Kan laddas ner från kursens plattform.

Skolverket (2000). Analysschema - före skolår 6. Kan laddas ner från kursens plattform.(44 s)

Internetkällor

Calculating changes (http://www.blackdouglas.com.au/calchange/)

Maths 300 (http://www.maths300.esa.edu.au/)

NMC hemsida (www.ncm.gu.se)

Webbmatte (www.webbmatte.se)

Valbar litteratur (ca 300 s)

Ahlberg, Ann (1994). Att möta matematiken i förskolan: Rita, tala och räkna matematik. Rapport/Instutionen för pedagogik. Göteborgs universitet 1994:12.

Anderberg, Bengt och Eva-Stina Källgården (2007). Matematik i skolan. Stockholm: Anderberg läromedel

Bartolini Bussi, Maria G. och Mariotti, Maria A. (2008). Semiotic mediation in the mathematics classroom: Artifacts and signs after a Vygotskian perspective. In: L. English (Ed.), Handbook of international research in mathematics education (pp. 746-783, 2nd ed.). New York: Routledge

Dahl, Kristin (1998). Ska vi leka matte? Stockholm: Alfabeta

Dahl, Kristin (1999). Hieroglyfer och smala kort. Stockholm: Alfabeta (60 s)

Dahl, Kristin och Rundgen, Helen (2004). På tal om matte. Stockholm: UR

Johnson-Höines, Marit (2002). Matematik som språk. Malmö: Liber

Lindström, Lars. och Lindberg, Viveca. (red.) (2005). Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS förlag

Nämnaren – TEMA (1996). Matematik - ett kommunikationsämne. Göteborg: NCM

Nämnaren – TEMA (2000). Matematik från början. Göteborg: NCM

Nämnaren – TEMA (2004). Familjematematik. Göteborg: NCM

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.