Kursplan våren 2021
Kursplan våren 2021
Benämning
Matematik och lärande: Geometri
Engelsk benämning
Mathematics and Education: Geometry
Kurskod
ML222B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2019-10-10
Gäller från
2020-01-20
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: ML221B Matematik och lärande: Taluppfattning, aritmetik och algebra (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om skolans styrdokument, didaktik, lärande, bedömning och undervisning för att kunna undervisa i geometri i ett förskoleklass- och årskurs 1-3–perspektiv. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla förmåga att reflektera kring hur sociala, språkliga och genusbetingade faktorer kan påverka undervisningen. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla sina kunskaper om bedömning samt hur bedömning kan användas för och av varje elevs lärande.
Innehåll
Med utgångspunkt i styrdokumenten och med fokus på en likvärdig skola, inklusive sociala, språkliga och genusbetingade faktorers betydelse, bearbetas planering och organisation av undervisning och bedömning utifrån didaktikens centrala frågor. Kursen behandlar kunskap om bedömning samt kunskapssynen i skolans styrdokument. Kursen behandlar vidare planering och utformning av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling samt bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande. Därutöver studeras specialpedagogiska aspekter.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- exemplifiera, diskutera och analysera didaktikens centrala frågor – vem, vad, varför och hur - med utgångspunkt i styrdokument och ämnesområdet matematik
- diskutera och värdera olika synsätt på kunskap och lärande och på elever, som uttrycks i läroplan och kursplan
- omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering som inbegriper bedömning av elevers lärande
- förklara och diskutera grundläggande begrepp om bedömning och redogöra för olika bedömningssyften
- reflektera över och kritiskt värdera vad sociala, språkliga och genusbetingade faktorer kan betyda för val av innehåll, arbetsformer och bedömning
- identifiera, definiera, resonera med och använda relevanta geometriska begrepp och representationsformer
- redogöra för hur elevers kunskap om geometriska begrepp och förmåga att föra och följa geometriska resonemang kan utvecklas
- använda digital teknik som verktyg för såväl det egna lärandet som för undervisning inom geometri
- särskilja och tolka kännetecken för matematiksvårigheter samt redogöra för hur miljöer för lärande i matematik för elever i behov av särskilt stöd kan utformas
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna självständigt förbereder sig samt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Prov 1: Skriftlig tentamen (5 hp) Written examination (5 hp)
I detta delprov examineras studentens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskap i geometri.
Provet examinerar mål 6 och 9.
Prov 2: Akademisk text (5 hp) Academic text (5 hp)
I en text presenteras en didaktiskt reflekterad planering av undervisningssekvenser avseende förskoleklass/årskurs 1-3 organiserat ur ett likvärdighetsperspektiv med fokus på begreppsutveckling avseende ett valt geometrisk begrepp. Undervisningssekvenserna ska utgå från ett undersökande arbetssätt med inslag av digitala verktyg för att stödja elevers språk-och kunskapsutveckling. Den didaktiska reflektionen inbegriper diskussion av synsätt på kunskap, lärande och elever.
Kamratrespons och efterföljande revision av texten ingår i examinationen.
Provet examinerar målen 1,2,3 och 5.
Prov 3: Muntlig presentation (5 hp) Oral presentation (5 hp)
Utifrån nationella mål och kunskapskrav i geometri utarbetar och prövar studenten olika uppgifter med tillhörande bedömningsmatris vilken kan användas för formativ bedömning inom geometri. Presentationen innehåller en diskussion utifrån grundläggande begrepp och bedömningssyfte. Redovisning av arbetet sker i grupp och kritisk granskning av annan studentgrupps arbete ingår i examinationen.
Provet examinerar mål 4,7 och 8.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. För att erhålla betyget Väl godkänd krävs Väl godkänd på två av proven
Kurslitteratur och övriga läromedel
Boaler (2011). Elefanten i klassrummet. Att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber
Bråting, Kajsa., Sollervall, Håkan. & Stadler, Erika.(2013). Geometri för lärare. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Grevholm. Barbro.(red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedt (320 s)
Jess, Kristine., Skott, Jeppe. & Hansen, Hans. Christian. (2011). Matematik för lärare. My, Elever med särskilda behov. Malmö: Gleerups.
Korp, Helen (2011). Kunskapsbedömning: vad, hur och varför? : [kunskapsöversikt]. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket.
Lindstedt (2002). Textens hantverk: om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (146 s)
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. (66 s)
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur och Kultur. Kapitel 5,6 och 8.
Pettersson, Astrid m.fl. (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter. Stockholm: PRIM-gruppen (104 s)
Skolverket (2010). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Solem, Alseth, & Nordberg (2011). Tal och tanke. Matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Stockholm: Studentlitteratur (392 s)
Här tillkommer 300 sidor litteratur publicerad på lärplattformen Canvas.
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).