Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: ML221B Matematik och lärande: Taluppfattning, aritmetik och algebra (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om skolans styrdokument, didaktik, lärande, bedömning och undervisning för att kunna undervisa i geometri i ett förskoleklass och årskurs 1-3–perspektiv. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla förmåga att reflektera kring hur sociala, språkliga och genusbetingade faktorer kan påverka undervisningen. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla sina kunskaper om bedömning samt hur bedömning kan användas för och av varje elevs lärande.

Med utgångspunkt i styrdokumenten och med fokus på en likvärdig skola, inklusive sociala, språkliga och genusbetingade faktorers betydelse, bearbetas planering och organisation av undervisning och bedömning utifrån didaktikens centrala frågor. Kursen behandlar kunskap om bedömning samt kunskapssynen i skolans styrdokument. Kursen behandlar vidare planering och utformning av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling samt bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande. Därutöver studeras specialpedagogiska aspekter.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna självständigt förbereder sig samt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Skriftlig tentamen (5 hp) Written examination (5 hp)

I detta delprov examineras studentens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskap i geometri.

Provet examinerar mål 7 och 11.

Akademisk text (5 hp) Academic text (5 hp)

I en akademiskt argumenterande text presenteras en didaktiskt reflekterad planering av undervisningssekvenser avseende förskoleklass/årskurs 1-3 organiserat ur ett likvärdighetsperspektiv med fokus på begreppsutveckling avseende ett valt geometrisk begrepp. Undervisningssekvenserna ska utgå från ett undersökande arbetssätt med inslag av digitala verktyg för att stödja elevers språk-och kunskapsutveckling. Den didaktiska reflektionen inbegriper diskussion av synsätt på kunskap, lärande och elever.

Kamratrespons och efterföljande revision av texten ingår i examinationen.

Provet examinerar målen 1,2,3,5,6,8 och 10.

Bedömningsmatris (5 hp) Assessment matrix (5 hp)

Utifrån nationella mål och kunskapskrav i geometri utarbetar och prövar studenten olika uppgifter med tillhörande bedömningsmatris vilken kan användas för formativ bedömning inom geometri. Presentationen innehåller en diskussion utifrån grundläggande begrepp och bedömningssyfte. Redovisning av arbetet sker i grupp och kritisk granskning av annan studentgrupps arbete ingår i examinationen.

Provet examinerar mål 3,4,6 och 7.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. För att erhålla betyget Väl godkänd krävs Väl godkänd på två av proven

Blomhøj, Morten. (1994). //Ett osynligt kontrakt mellan elever och lärare//. Nämnaren, (4), 36-45. Tillgänglig från nätet

Boaler (2011). //Elefanten i klassrummet. Att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik//. Stockholm: Liber

Bråting, Kajsa., Sollervall, Håkan. & Stadler, Erika.. (2013). //Geometri för lärare//. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Grevholm. Barbro.(red) (2012). //Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6//. Stockholm: Norstedt (320 s)

Jess, Kristine., Skott, Jeppe. & Hansen, Hans. Christian. (2011). //Matematik för lärare. My, Elever med särskilda behov.// Malmö: Gleerups.

Korp, Helen (2011).// Kunskapsbedömning: vad, hur och varför?// : [kunskapsöversikt]. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). //Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter.// Stockholm: Skolverket.

Lindstedt (2002). //Textens hantverk: om retorik och skrivande//. Lund: Studentlitteratur (146 s)

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2012). //Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik//. (66 s)

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). //Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]//. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur och Kultur. Kapitel 5, 6, 8, 9, 13, 14 och 17. (83+59+22+21+21+19+35) (260 s)

Pettersson, Astrid m.fl. (2010).// Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik//. Matematikdidaktiska texter. Stockholm: PRIM-gruppen (104 s)

Skolverket (2006).// I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker//. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2010). //Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011//. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011).// Kommentarmaterial till kursplanen i matematik.// Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). P//lanering och genomförande av undervisningen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.// Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2012). //Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik.// Skolverket (40 s).

Skolverket (2013).// Kommentarmaterial till kursplanen i matematik del 2.// Stockholm:// Skolverket. //

Skolverket (2014). Bedömning för lärande i matematik: för årskurs 1-9.// Stockholm: Skolverket. Skolverket (2014). Förskoleklassen: uppdrag, innehåll och kvalitet. Stockholm: Skolverket. //

Solem, Alseth, & Nordberg (2011). Tal och tanke.// Matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Stockholm: Studentlitteratur (392 s)

Här tillkommer 300 sidor litteratur som studenten väljer från en lista publicerad på lärplattformen Canvas.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).