Kursplan våren 2015
Kursplan våren 2015
Benämning
Samhällskunskap och lärande: Media och kommunikation
Engelsk benämning
Civics and Education: Media and Communication
Kurskod
LS701C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2014-12-15
Gäller från
2015-01-19
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla och fördjupa sina kunskaper om medier och kommunikation, sin förmåga att granska och värdera olika typer av medier och sina färdigheter att använda digitala media i undervisning.
Innehåll
Kursen huvudtema är medie- och kommunikationsfrågor i ett utbildningsperspektiv.
Kursen inleds med en teoretisk del kring kommunikation, interaktion, medieteori, och mediesociologi. Vidare behandlas medielagstiftning, källkritik och etik.
Under kursens andra del genomför studenterna ett projektarbete i digital form som belyser frågor kring politik, samhälle, ekonomi och media.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- analysera och diskutera kommunikationsfrågor på individ-, grupp- och samhällsnivå
- beskriva och analysera populärkultur och medier utifrån mediesociologiska perspektiv
- hantera frågor om lagstiftning, källkritik och etik i utbildningssammanhang
- analysera och problematisera frågor om samband mellan media, samhällsutveckling och demokrati
- kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och projektarbete.
Bedömningsformer
Kursen examineras genom en individuell, skriftlig tentamen och ett gruppvis genomfört projektarbete rörande aktuella samhälls- och demokratifrågor. Arbetet presenteras i form av en digital produktion.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Corner, John (2011) Theorizing Media: Power, Form and Subjectivity. Manchester: Manchester University Press. [elektronisk resurs på Mah bibliotek]
Engdahl, Oskar och Bengt Larsson (2011) Sociologiska perspektiv: grundläggande begrepp och teorier (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Fornäs, Johan & Kaun, Anne (red.) (2011). Medialisering av kultur, politik, vardag och forskning: Riksbankens Jubileumsfonds forskarsymposium i Stockholm 18-19 augusti 2011. Huddinge: Södertörns högskola [elektronisk resurs på Mah bibliotek, samt tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-12829]
Hepp, Andreas (2013) Cultures of Mediatization. Cambridge: Polity Press
Falkheimer, Jesper & Jansson, André (red.) (2006). Geographies of communication: the spatial turn in media studies. Göteborg: Nordicom
Massey, Doreen (1991) “A Global Sense of Place”, Marxism Today, June 1991: 24-29. www.amielandmelburn.org.uk/collections/mt/index_frame.htm
Därutöver tillkommer aktuella forskningsartiklar från bibliotekets fulltextdatabaser. Urvalet av dessa baseras på deras aktuella relevans för kursens nyckelbegrepp. För projektdelen av kursen tillkommer litteratur i samråd med kursledare.
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.