Kursplan våren 2017
Kursplan våren 2017
Benämning
Samhällskunskap och lärande: Samhällsekonomi A
Engelsk benämning
Civics and Education: Economics A
Kurskod
LS203C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2014-12-15
Gäller från
2015-01-19
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LS202C Samhällskunskap och lärande: Demokrati och politik (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig grundläggande ämnesteoretiska och didaktiska kunskaper i samhällsekonomisk teori samt att stimulera till självständig och kritisk analys av ekonomiska förhållanden och utvecklingstendenser.
Innehåll
Kursen behandlar samhällsekonomin ur mikro- och makroperspektiv. Det förra perspektivet belyser hur enskilda hushåll och producenter gör ekonomiska val och hur effektivt olika slags delmarknader fungerar . Grundläggande synsätt och begrepp i neoklassisk teori och alternativa ekonomiska teorier kring knapphet, effektivitet, alternativkostnad och olika marknadsformer behandlas. I det senare perspektivet behandlas ekonomin i sin helhet och då särskilt möjligheterna att stabilisera ekonomin med hjälp av finans-, penning- och valutapolitik. Olika perspektiv på bedömning behandlas under kursen.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för samhällsekonomins grundläggande problem och begrepp
- redogöra för den betydelse som samhällets institutioner har för marknadsekonomin
- jämföra neoklassisk teori och alternativa ekonomiska teorier och självständigt kunna analysera ekonomiska sammanhang utifrån dessa teorier
- analysera modeller som beskriver samhällsekonomin på både mikro- och makronivå
- redogöra för och definiera vad ekonomisk tillväxt är.
- kunna skapa ett mångsidigt bedömningsunderlag genom att på olika sätt dokumentera elevernas produkter och kunskapsprocesser och utifrån detta kunna bedöma, analysera och stimulera elevers kunskapsutveckling i förhållande till nationella mål och kunskapskrav
- analysera den egna bedömningspraktiken gällande elevers kunskapsutveckling och sin förmåga till kommunikation kring denna
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap för att utveckla sin professionella kompetens inom kursens kunskapsområde
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, basgruppsarbete och diskussionsseminarier.
Bedömningsformer
Kursen examineras i flera delmoment av varierade former individuellt och i grupp. Lärandemål ett till fem (1-5) examineras med individuell skriftlig tentamen. Ämnesdidaktik, lärandemål sex och sju (6-7), examineras genom muntlig och skriftlig presentation, enligt separata instruktioner. Omtentamen sker företrädesvis genom samma examinationsform, eller genom kompletteringsuppgift enligt examinators instruktion. Lärandemål åtta (8) examineras genom individuell självvärdering av arbetet under delkursen.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Eklund, Klas (2013). Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. 13., [rev. och utvidgade] uppl. Lund: Studentlitteratur (350s)
Jönsson, Anders (2011) Lärande bedömning Gleerups (180 s)
Pålsson Syll, Lars (2011). Ekonomisk doktrinhistoria. Lund: Studentlitteratur (198 s)
Pålsson Syll, Lars (1997). Den stukturanalytiska traditionen. Lund: Studentlitteratur (112s)
Roine, Jesper (2014). Thomas Pikettys Kapitalet i det tjugoförsta århundradet: sammanfattning, svenskt perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Volante (110 s.)
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.