Grundläggande behörighet.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskap om såväl olika inlärningsstilar och pedagogiska inriktningar som studieteknik och organisationsmodeller för studiehandledning. Studenterna ska också vidareutveckla sin förståelse för språkutveckling och hur denna hänger ihop med val av stoff och arbetsformer i en kreativ process där interaktion och kommunikation är avgörande. Syftet är också att studenterna ska utvecka en ökad kännedom om det svenska språkets struktur i såväl tal som skrift.

Kursens bärande tanke är att språk- och kunskapsutveckling hänger ihop med val av stoff och arbetsformer samt är en kreativ process i vilken interaktion och kommunikation är avgörande. Diskussioner förs om hur inkludering kan främjas i den kulturellt heterogena skolan och hur pedagogen kan verka för en flerstämmig lärandemiljö där barn och ungdomar ges likartade möjligheter till delaktighet och lärande. Särkskilt uppmärksammas kunskapsinhämtning på modersmålet och studiehandledning. I kursen behandlas vidare olika inlärningsstilar och pedagogiska inriktningar samt studieteknik och studiehandledning. Dessutom fokuseras strukturer i det svenska språket i ett funktionellt perspektiv.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av individuella uppgifter, paruppgifter, gruppseminarier och kursträffar. Kursen ges som nätburen undervisning med inslag av obligatoriska campusförlagda träffar.

Examinationen består av tre delar. Den första består av att studenterna utifrån egen skriftlig dokumentation av relevanta teoretiska begrepp med kurskamraterna reflekterar över barns och ungas socialisation, utveckling och lärande. Den andra delen består av en individuell muntlig redovisning där studenten ska förklara betydelsen av skapande processer i det pedagogiska arbetet för att skapa ett flerstämmigt klassrum, där samtalet står i fokus. Den tredje delen består av en parvis genomförd skriftlig läromedelsgranskning, där läromedelstexter som barn kan tänkas möta i för- och grundskola analyseras och diskuteras utifrån ett såväl innehållsmässigt som språkligt perspektiv.

Alerby, Eva (2000) Lära om lärande. Lund: Studentlitteratur (229 s)

Carlgren, Ingrid red (1999) Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur (228 s)

Claesson, Silva (2002) Spår av teorier i praktiken. Studentlitteratur (120s)

Doverborg, Elisabeth och Pramling, Ingrid (1996). Mångfaldens pedagogiska möjligheter. Stockholm: Liber AB. (152 s)

Dysthe, Olga (1995) Det flerstämmiga klassrummet Lund: Studentlitteratur. ( 250s)

Hessel, Agnéta och Ekberg, Camilla (red) (2008) Modersmålslärare berättar. (120s)

Holm-Ljung, Magnus & Ohlander, Sölve (1971) Allmän grammatik.Gleerups (240s) eller annan valbar grammatikbok

Kullberg, Birgitta (2004) Lust- och undervisningsbaserat lärande. Lund: Studentlitteratur. (194 s)

Lendahls Brigit&Runesson, Ulla (1995) Vägar till elevers lärande. Studentlitteraur (150s)

Strandberg, Leif. (2006). Vygotskij i praktiken : bland plugghästar och fusklappar. Norstedts Akademiska Förlag (212 s).

Svedberg, Lars& Zaar Monica (2003) Boken om pedagogerna (urval 175s)

Kurspaner i modersmål, svenska och svenska som andraspråk

Artiklar och aktuella uppsatser tillkommer (150s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.