För tillträde till kursen krävs kurs KG111C, KG121B, KG122C, KG131C, KG142F, KG141B, KG143D samt KG151D.

Syftet med kursen är att studenten utvecklar fördjupad kunskap om och ett kritiskt förhållningssätt till olika kriminologiska teorier och dess utveckling över tid. Syftet är även att studenten får fördjupad kunskap om metodanvändning i forskningsarbete. Särskilt fokus läggs på textanalys och statistisk analys. Kursen avslutas med att studenten skriver ett kriminologiskt relevant examensarbete.

Kursen består av tre delkurser:

Delkursen utgör en fortsättning och fördjupning av olika teoretiska riktningar som spelat en betydande roll inom kriminologin.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för grunderna i ett antal kriminologiska teorier,

2. analysera hur de olika teorierna har utvecklats över tid,

3. analysera styrkor och svagheter med de teorier som diskuteras i kursen, och

4. resonera kring teoriers roll i såväl forskningsprocessen som i praktisk tillämpning.

Undervisningen bedrivs i form av seminarier, föreläsningar och enskilda studier. Kurslitteraturens innehåll diskuteras i seminarieform. Samtliga lärandemål stöds även genom att studenterna diskuterar och reflekterar över teoriers konstruktion, utveckling över tid samt styrkor och svagheter i seminarieform.

Samtliga lärandemål examineras genom en individuell skriftlig tentamen. I fokus vid bedömningen av tentamen är studentens förmåga att redogöra för grunderna i kriminologiska teorier, analysera hur olika teorier har utvecklats över tid och dess styrkor och svagheter samt att resonera kring teoriers roll i forskningsprocessen och praktisk tillämpning. Bedömningskriterier delas ut vid kursstart.

För att erhålla betyget godkänt på delkursen krävs minst betyget godkänt på individuell skriftlig tentamen. För att erhålla betyget väl godkänt på delkursen krävs betyget väl godkänt på individuell skriftlig tentamen.

Delkursen består av tre moment: metodanvändning i forskningsarbete, textanalys och statistisk analys. Varje moment innehåller en diskussion av aktuella tillvägagångssätt och datamaterial samt praktisk tillämpning.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. diskutera olika metoders förutsättningar och konsekvenser av att välja olika metoder,

2. värdera och tillämpa tematisk analys i studiet av kriminologiskt relevanta forskningsfrågor, och

3. genomföra och diskutera design och resultat av olika regressionsanalyser.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, workshops, seminarier och enskilda studier. För att studenten ska uppnå lärandemål 1 bearbetas litteraturens innehåll via gemensamma diskussioner i seminarieform. För att uppnå lärandemål 2 arbetar studenterna med praktiska tillämpningsövningar på workshops och diskuterar kvalitativ studiedesign och resultat av tematisk analys vid seminarier. För att uppnå lärandemål 3 arbetar studenterna med praktiska tillämpningsövningar på workshops och diskuterar kvantitativ studiedesign och resultat av regressionsanalyser vid seminarier. Det redovisningsseminarium som är kopplat till examinationen av lärandemål 3 är obligatoriskt.

Samtliga av delkursens lärandemål examineras genom en individuell skriftlig tentamen. I fokus vid bedömningen är studentens förmåga att diskutera olika metoders förutsättningar och konsekvenser, att värdera och tillämpa tematisk analys, samt att diskutera design och resultat av olika regressionsanalyser. Lärandemål 3 examineras även genom en gruppuppgift som i en rapport sammanställer diskussioner kring design och redovisar resultat från regressionsanalyser. Gruppuppgiften redovisas muntligt. Uppgiften bedöms individuellt. I fokus vid bedömningen är studentens förmåga att genomföra och diskutera design och resultat av regressionsanalyser. Bedömningskriterier specificeras på lärplattformen. Student som inte deltar vid obligatoriska moment kompletterar muntligt och/eller genom enskild skriftlig inlämningsuppgift enligt beslut av examinator.

För att erhålla betyget godkänt på delkursen krävs godkänt resultat på den individuella skriftliga tentamen samt att obligatoriska moment är genomförda. För att erhålla betyget väl godkänt krävs dessutom väl godkänt resultat på den individuella skriftliga tentamen.

I delkursen identifierar studenten ett problemområde och planerar och genomför en vetenskaplig studie med utgångspunkt från problemformuleringen. Studenten presenterar studien i ett skriftligt examensarbete som ska inkludera en diskussion om etiska frågeställningar kopplade till det identifierade problemområdet. Slutligen diskuterar studenten examensarbetets genomförande och resultat samt opponerar på en annan students examensarbete.

1. Identifiera och formulera ett kriminologiskt relevant problem inom ramen för examensarbetet,

2. söka, samla, värdera och tolka information i relation till det identifierade problemet,

3. tillämpa teori eller tidigare forskning och forskningsmetodik i en vetenskaplig studie,

4. analysera forskningsetiska frågor med fokus på de etiska frågeställningar som är kopplade till examensarbetets genomförande och publicering samt argumentera för sina ställningstaganden,

5. diskutera det egna examensarbetets genomförande och resultatens betydelse i förhållande till kunskapsutvecklingen inom kriminologi och det omgivande samhället, och

6. presentera examensarbetet på ett sätt som är anpassat för den aktuella uppgiften vad gäller termer och språkbruk och opponera på ett annat examensarbete.

Undervisningen bedrivs i seminarieform, självständigt arbete samt handledning enskilt och i grupp. Samtliga lärandemål stöds genom att examensarbetets olika delar diskuteras i seminarieform samt vid handledning enskilt och i grupp. Etikseminariet, seminariet om att identifiera och formulera ett kriminologiskt relevant problem samt slutseminariet med opposition på annan students examensarbete och försvar av det egna examensarbetet är obligatoriska.

Lärandemål 1-5 examineras genom ett skriftligt examensarbete som bedöms individuellt. Fokus i bedömningen av examensarbetet är studentens förmåga att planera och genomföra en vetenskaplig kriminologiskt relevant studie som tar sin utgångspunkt i ett identifierat kriminologiskt relevant problem samt att diskutera studiens genomförande och resultat i förhållande till kunskapsutvecklingen inom kriminologi och det omgivande samhället. Lärandemål 1 och 2 examineras även genom deltagande i ett seminarium där studenten ska identifiera och formulera ett kriminologiskt relevant problem. Lärandemål 4 examineras även genom ett seminarium där studenten muntligt ska reflektera över forskningsetiska frågor. Lärandemål 5 och 6 examineras även genom muntlig diskussion av det egna examensarbetet samt muntlig och skriftlig granskning av annan students examensarbete. Fokus i bedömningen är på studentens förmåga att diskutera det egna och en annan students examensarbetes genomförande och resultatens betydelse i förhållande till kunskapsutvecklingen inom kriminologin samt det omgivande samhället. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns på lärplattformen. Student som inte deltar vid obligatoriska moment kompletterar muntligt och/eller genom enskilda skriftliga uppgifter enligt beslut av examinator.

För att erhålla betyget godkänt på delkursen krävs minst betyget godkänt på det skriftliga examensarbetet samt att obligatoriska moment är uppfyllda. För att erhålla betyget väl godkänt på delkursen krävs dessutom betyget väl godkänt på examensarbetet.

För att erhålla betyget godkänt på hela kursen krävs minst betyget godkänt på varje delkurs. För att erhålla betyget väl godkänt på hela kursen krävs utöver det, betyget väl godkänt på examensarbetet, samt ytterligare en delkurs.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Bunge M, (2004) How does it work? The search for explanatory mechanisms. Philosophy of the Social Sciences. Sci. 34:182–210, 30 s.

Lieberson S, Horwich J, (2008) Implication analysis: a pragmatic proposal for linking theory and data in the social sciences. Sociological Methodology. 38(1):1–50, 50 s.

Krohn, M D, Hendrix N, Penly Hall G, Lizotte A J, (2019) Handbook of crime and deviance. Springer Nature Switzerland AG, 2nd ed. 85-376, 290 s.

Wikström P-O, Kroneberg C, (2022) Analytic criminology. Mechanisms and methods in the explanation of crime and its causes. Annual Review of Criminology 5:179 - 203, 25 s.

Ca 100 sidor vetenskaplig litteratur kan tillkomma

Ahrne G, Svensson P, (2015) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ca 275 sidor.

Braun V, Clarke V, (2022) Thematic analysis: a practical guide. Los Angeles: SAGE Publications Ltd, ca 376 sidor.

Djurfeldt G, Barmark M, (2009) Statistisk verktygslåda 2- multivariat analys. Lund: Studentlitteratur, 335 sidor.

Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O, (2018) Statistisk verktygslåda 1 - samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur, ca 450 sidor.

För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.uu.se

Ca 300 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer.

Alvesson M, Sandberg, J (2013) Constructing Research Questions. Doing Interesting Research. Sage publications, 141 sidor.

Backman J, (2016). Rapporter och uppsatser. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.

Forsman B, (1997) Forskningsetik. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. 138 sidor.

Gudmundsson P, (2018) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten för hälsa och samhälle. Malmö högskola. Hälsa och samhälle. 16 sidor.

Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.

SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor.

Vetenskapsrådet, (2017) God forskningssed. ISBN 978-91-7307-352-3. 84 sidor.

Övrig litteratur bestäms i samråd med handledare.

Malmö universitet ger studenter som deltar eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.