För tillträde till kursen krävs godkänd kurs KG111C och KG131C.

Syftet med kursen är att studenten förvärvar kunskap om hur kriminologisk teori, metod och empiri praktiskt kan tillämpas inom offentliga, privata och/eller ideella verksamheter som har brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete som del i sitt uppdrag. Vidare syftar kursen till att studenten utvecklar kunskap om hur brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i dessa verksamheter kan påverka olika grupper i samhället. Syftet är även att studenten ska få kunskap om hinder och möjligheter för samverkan mellan dessa organisationer.

Kursen inleds med en diskussion kring de olika verksamhetsområden där kriminologisk kunskap efterfrågas och tillämpas samt olika verksamheters organisation med avseende på förutsättningar för samverkan med aktörer som arbetar brottsförebyggande och trygghetsskapande. Därefter fokuserar kursen på en eller flera specifika verksamheter som vid det aktuella kurstillfället har rollen som uppdragsgivare. Studenterna tilldelas ett uppdragsämne som de i samarbete med uppdragsgivaren utgår ifrån för att beskriva den aktuella problembilden. Studenterna utformar sedan en kriminologiskt relevant frågeställning och tillämpar teori och metod för att besvara denna samt föreslår lösningar.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. diskutera och analysera förutsättningarna för planering och genomförande av brottsförebyggande och trygghetsskapande insatser i den aktuella organisationen,

2. formulera en frågeställning med utgångspunkt i en problembildsbeskrivning,

3. genomföra en empirisk kriminologisk studie inom givna tidsramar,

4. värdera behovet av kriminologisk kunskap i den valda verksamheten och identifiera behov av ytterligare kunskap,

5. analysera den aktuella verksamhetens förutsättningar för samverkan med aktörer som arbetar brottsförebyggande och trygghetsskapande, och

6. redogöra muntligt och skriftligt för studiens resultat, hur dessa kan komma att påverka olika grupper i samhället samt diskutera problem och lösningar i dialog med olika grupper.

Kursens arbetsformer består av föreläsningar, seminarier, workshopar, grupphandledning och självständigt arbete. För att uppnå lärandemål 1 diskuteras relevanta aktörers verksamhet, organisation och förutsättningar för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå lärandemål 2–6 arbetar studenterna i grupp med att genomföra en empirisk studie med stöd i kontinuerlig grupphandledning. Lärandemål 2–6 är även kopplade till tre redovisningsseminarier: idéseminarium, halvtidsseminarium samt slutpresentation för uppdragsgivaren. Slutpresentationen är obligatorisk.

Kursen examineras genom en enskild skriftlig tentamen (lärandemål 1) samt en gruppuppgift som redovisas skriftligt i en projektrapport och som presenteras muntligt för studenter och för företrädare för de verksamheter som studenten har samarbetat med (lärandemål 2–6). Den individuella insatsen bedöms genom att studenterna under kursen för loggbok som beskriver varje students insats i det gemensamma arbetet. Bedömningen av både skriftliga och muntliga uppgifter fokuserar på studentens förmåga att individuellt och i grupp självständigt identifiera, formulera och lösa problem inom det kriminologiska området samt studentens förmåga att reflektera över behovet av kriminologisk kunskap inom aktuella organisationer. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns på lärplattformen. Student som inte deltar vid obligatoriska moment ska komplettera muntligt och/eller genom enskild skriftlig inlämningsuppgift enligt beslut av examinator.

För betyget godkänt på kursen krävs att studenten har godkänt betyg på den enskilda skriftliga tentamen och gruppuppgiften samt att obligatoriska moment är genomförda. För betyget väl godkänt krävs dessutom betyget väl godkänt på den enskilda skriftliga tentamen och gruppuppgiften.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Akademikerförbundet SSR, (2011) Etik för samhällsvetare. Etisk kod med fallbeskrivningar. Stockholm: Akademikerförbundet SSR. 20 sidor.

Backman J, (2016) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur 223 sidor.

Strand S, Hellfeldt K, (2018) Om grupparbeten. I: (red.) Mellgren C, Väfors Fritz M, Tiby E, Kriminologi: en studiehandbok. Studentlitteratur: Lund. 10 sidor.

Ca 300 sidor rapporter och vetenskaplig litteratur tillkommer.

Övrig litteratur bestäms i samråd med handledare.

Malmö universitet ger studenter som deltar eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.