För tillträde till kursen krävs utöver grundläggande behörighet godkänd kurs KG111B.

Syftet är att studenten utvecklar fördjupade kunskaper om ungdomsbrottslighetens omfattning, former och orsaker.

Kursen inleds med en introduktion till kunskapsområdet ungdomsbrottslighet. Ungdomsbrottslighetens omfattning, struktur och karaktär diskuteras. Därefter följer en genomgång av hur ungdomsbrottslighet är relaterad till social bakgrund, familjeförhållanden och skolan, kamratumgänge och fritidsaktiviteter samt individuella skillnaders betydelse för ungdomsbrottslighet. Såväl teoretiska utgångspunkter som det aktuella forskningsläget behandlas. Avslutningsvis diskuteras hur brott bland ungdomar kan förebyggas.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för ungdomsbrottslighetens omfattning, karaktär och struktur,

2. utifrån givna källor redogöra för och analysera olika faktorers betydelse för ungdomsbrottslighetens omfattning, former och orsaker,

3. diskutera forskningsresultat inom ungdomsbrottslighet med utgångspunkt i självständigt valda källor, och

4. redogöra för hur brott bland ungdomar kan förebyggas baserat på en värdering av de perspektiv som diskuterats.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, enskilda studier och obligatoriska seminarier. För att uppnå lärandemålen presenteras kursinnehållet vid föreläsningar. Lärandemål 3 och 4 stöds även genom att studenten diskuterar forskning som relaterar till de olika perspektiv på ungdomsbrottslighet som diskuterats i kursen vid obligatoriska seminarier.

Lärandemål 1,2 och 4 examineras genom en skriftlig tentamina. Lärandemålen examineras även genom deltagande vid obligatoriskt seminarium där studenten skriftligt och muntligt presenterar forskning om ungdomsbrottslighet och relaterar denna till frågan om hur ungdomsbrottslighet kan förebyggas.

Av de schemalagda momenten är seminarierna obligatoriska och utgör, tillsammans med den avslutande skriftliga enskilda tentamen, underlag för bedömningen.

Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera i samråd med examinator.

För att bli godkänd på kursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på den skriftliga tentamen.

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Andershed, H., Andershed, A-K., & Söderholm Carpelan, K. (2010) Ungdomar som begår brott. Vilka insatser fungerar? Stockholm: Gothia Förlag AB (Kapitel 8-9), 51 s.

Agnew R, Brezina T, (2014). Juvenile Delinquency. Causes and Control (4th edition). Oxford: Oxford University Press. Kap. 1-4, 13-25.

Agnew R, (1993) Why do they do it? An examination of the intervening mechanisms between “social control” variables and delinquency. Journal of Research in Crime and Delinquency, 30, 245-266.

Bernburg JG, Thorlindsson T, (2001) Routine activities in social context: A closer look at the role of opportunity in deviant behavior. Justice Quarterly, 18, 543-567.

Brottsförebyggande rådet, (2009). Grövre våld i skolan. Brå-rapport 2009:6. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 115 s.

Demuth S, Brown SL, (2004) Family Structure, Family Processes, and Adolescent Delinquency: The Significance of Parental Absence Versus Parental Gender Journal of Research in Crime and Delinquency, 41: 58-81.

Estrada F, (1999) Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem: Utveckling, uppmärksamhet och reaktion (Doktorsavhandling, avhandlingsserie nr 3). Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. (Kapitel 2, s. 31-44)

Hagan J, (1992) The poverty of a classless of criminology—the American society of criminology 1991 presidential address criminology. Criminology, 30(1), 1-20.

Hay C, (2001). Parenting, self-control, and delinquency: A test of self-control theory. Criminology, 39:707-734.

Hoeve M, Dubas JS, Eichelsheim VI, Van der Laan PH, Smeenk WH, Gerris JRM, (2009) The Relationship Between Parenting and Delinquency: A Meta-analysis. Journal of Abnormal Child Psychology, 37, 749-775.

Kruttschnitt C, (2013) Gender and crime. Annual Review of Sociology, 39:291-308.

Lindström P. (1993) School and delinquency in a contextual perspective. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Kap. 2-3.

Martens P L, Holmberg S, (2005) Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet. Brå-rapport 2005:17. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 77 s.

Osgood, DW, Wilson, JK, O’Malley, PM, Bachman, JG, Johnston, LD, (1996) Routine activities and individual deviant behavior. American SociologicalReview, 61, 635-655.

Ring J, Öberg J, (2012) Ungdomsbrottslighetens utveckling speglad i olika källor. I Brottsutvecklingen i Sverige 2008-2011. Brå-rapport: 2012:13. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 28 s.

Ring J, Svensson R, (2007) Social class and criminality among young persons: A comparative study considering the effects of school achievement as a mediating factor in Swedish register and self-report data. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 8(2): 178-201.

Ring J, (2013) Brott bland ungdomar i årskurs nio. Resultat från Skolundersökningen om brott åren 1995–2011. Brottsförebyggande rådet. Rapport: 2013:3, 79 s.

Svensson, R, Oberwittler, D, (2010) It’s not the time they spend, it’s what they do: The interaction between delinquent friends and unstructured routine activity on delinquency. Findings from two countries. Journal of Criminal Justice, 38(5): 1006-1014.

Svensson R, Weerman FM, Pauwels LJR, Bruinsma GJN, Bernasco W, (2013) Moral emotions and offending: Do feelings of anticipated shame and guilt mediate the effect of socialization on offending European Journal of Criminology, 10(1): 22-39.

Thornberry TT, Krohn MD, (2000) The self-report method for measuring delinquency and crime. In: Duffee D, Crutchfield RD, Mastofski S, Mazerolle L, McDowall D, & Ostrom B (red.). Innovations in Measurement and analysis. Washington, DC: National Institute of Justice.

Torgersen L, (2001) Patterns of self-reported delinquency in children with one immigrant parent, two immigrant parents and Norwegian-born parents. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 2:213-227.

Weerman FM, Bernasco W Bruinsma GJN, Pauwels LJR, (2015) When is spending time with peers related to delinquency? The importance of where, what, and with whom. Crime & Delinquency.

Wikström, POH, (2011) Social sources of crime propensity: A study of the collective efficacy of families, schools, and neighbourhoods. In Bliesener T, Beelmann T, Stemmler, A (eds), Antisocial behavior and crime. Cambridge, MA: Hogrefe Publishing. sid. 100-122, 13 s.

Wikström POH, Ceccato V, Hardie B, Treiber K, (2010) Activity field and the dynamics of crime. Advancing about the role of the environment in crime causation. Journal of Quantative Criminology, 26: 55-87.

Wikström P-O H, Svensson R, (2010) When does self-control matter? The interaction between morality and self-control in crime causation. European Journal of Criminology, (5):395-410.

Wood J, Alleyne E, (2010) Street gang theory and research: Where are we now and where do we go from here? Aggression and Violent Behavior, 15:100-111.

Wood, J, (2014) Understanding gang membership: The significance of group processes. Group Processes & Intergroup Relations, 17:710-729.

Vetenskapliga artiklar tillkommer.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att en kursvärdering genomförs i kursen. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.