Grundläggande behörighet:

Examen på grundnivå som omfattar minst 180 hp

Särskild behörighet:

Högskoleutbildning 90 hp med ett för historiska studier relevant huvudområde såsom exempelvis etnologi, arkeologi, litteraturhistoria, idéhistoria eller ekonomisk historia.

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig fördjupade kunskaper i olika kulturanalytiska forskningstraditioner

Kursen behandlar olika kulturanalytiska perspektiv.

I kursen belyses människors engagemang i samhällslivet, varvid olika faktorers inverkan analyseras. Därigenom skapas en dialektik i innehållet mellan så kallat större samhällsförändringsprocesser och kvinnors och mäns agerande. På så sätt synliggörs människors vardagsliv, kulturskapande och politiska handlande. Ett särskilt fokus ligger på hur över- och underordningsrelationer såväl i lokalsamhälle som i ett globalt perspektiv skapas, upprätthålls samt utmanas. Därigenom perspektiveras maktbaser som etnicitet, generation, genus och klass.

Efter avslutad kurs ska studenten

• insiktsfullt och självständigt kunna problematisera de vetenskapliga sammanhang ur vilka olika kulturanalytiska teorier har utvecklats

• kunna tillämpa olika kulturanalytiska teorier och metoder på ett givet stoff och sedan problematisera sitt resultat

• självständigt kunna diskutera kulturanalytisk forskning avseende olika kulturella och historiska kontexter

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar och litteraturseminarier, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Studenterna gör en skriftlig hemtentamen i form av en analyserande och problematiserande essä utifrån kursens lärandemål.

Arvidsson, Alf (2022). Kulturanalys och metakultur. Lund: Studentlitteratur (270 sid).

Bachmann-Medick, Doris (2016). Cultural turns:new orientations in the study of culture. Berlin: De Gruyter. (302 sid).

Butler, Judith (1988). “Performative Acts and Gender Constitution: An Essay in Phenomenology and Feminist Theory.” In Theatre Journal Vol. 40, No. 4 pp 519-531. (12 sid).

Ehn, Billy, Löfgren, Orvar, Wilk, Richard R (2016). Exploring everyday life:strategies for ethnography and cultural analysis. Lanham, Maryland: Rowman & Littlefield. (153 sid).

Green, Anna (2008). Cultural history. Basingstoke: Palgrave Macmillan. (163 sid).

Gunn, Simon (2006). History and cultural theory. Harlow, England: Pearson Longman. (256 sid).

Leerssen, Joep. (2006). National thought in Europe: a cultural history. Amsterdam: Amsterdam University Press, cop. (312 sid).

Walby, Sylvia, Armstrong, Jo, Strid, Sofia (2012). Intersectionality: Multiple Inequalities in Social Theory. Sociology, 46 (2). 224-240 Tillgänglig på internet (17 sid).

(valbar litteratur ca 500 sidor)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.