Grundläggande examen om minst 180hp, med 90 hp inom ett för Historiska studier relevant huvudämne.

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig fördjupade kunskaper i olika kulturanalytiska forskningstraditioner

Kursen behandlar olika kulturanalytiska perspektiv.

Efter avslutad kurs ska studenten

• insiktsfullt och självständigt kunna problematisera de vetenskapliga sammanhang ur vilka olika kulturanalytiska teorier har utvecklats

• kunna tillämpa olika kulturanalytiska teorier och metoder på ett givet stoff och sedan problematisera sitt resultat

• självständigt kunna diskutera kulturanalytisk forskning avseende olika kulturella och historiska kontexter

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar och litteraturseminarier, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Studenterna gör en skriftlig hemtentamen i form av en analyserande och problematiserande essä utifrån kursens lärandemål.

Ehn, Billy & Löfgren, Orvar 2001: Kulturanalyser. Lund: Gleerups. (180 s.)

Frykman, Jonas 1977: Horan i bondesamhället. Lund: Liber. (237 s.)

Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar 1979: Den kultiverade människan. Malmö: Liber. (240 s.)

Hanssen, Börje 1977: Österlen. Allmoge, köpstafolk och kultursammanhang vid slutet av 1700-talet i sydöstra Skåne. Stockholm: Gidlunds. (560 s.)

Hellspong, Mats & Löfgren, Orvar 1994: Land och stad. Svenska samhällen och livsformer från medeltid till nutid. Malmö: Gleerups. (343 s.)

Lövkrona, Inger 1999: Annika Larsdotter, barnamörderska. Kön, makt och sexualitet i 1700-talets Sverige. Lund: Historiska Media. (254 s.)

Stattin, Jochum 1984: Näcken. Spelman eller gränsvakt? Malmö: Liber. (140 s.)

Totalt antal sidor: ca 2000

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

I kursen belyses människors engagemang i samhällslivet, varvid olika faktorers inverkan analyseras. Därigenom skapas en dialektik i innehållet mellan så kallat större samhällsförändringsprocesser och kvinnors och mäns agerande. På så sätt synliggörs människors vardagsliv, kulturskapande och politiska handlande. Ett särskilt fokus ligger på hur över- och underordningsrelationer såväl i lokalsamhälle som i ett globalt perspektiv skapas, upprätthålls samt utmanas. Därigenom perspektiveras maktbaser som etnicitet, generation, genus och klass. Människors aktiviteter och de strukturer de skapar relateras också till ekologiska förutsättningar och konsekvenser. Därigenom finns också en dialektik mellan människa och annan natur.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.