Kursplan våren 2022
Kursplan våren 2022
Benämning
Helvetets historia - föreställningar om döden, helvetet och efterlivet från förhistorisk tid till vår tid
Engelsk benämning
The History of Hell - Perceptions of Death, Hell and the Afterlife from Prehistory to the Present
Kurskod
IS223F
Omfattning
7.5 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Kursplannämnden
Fastställandedatum
2021-02-08
Gäller från
2021-02-08
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper kring människors funderingar och religiösa uppfattningar om döden och livet efter detta. Ett annat syfte är att studenten ska utveckla förståelse för hur dessa uppfattningar konstrueras och kan komma till uttryck i olika kulturer och religioner i skilda tider.
Innehåll
Kursen har en bred geografisk och historisk spännvidd från förhistorisk tid till idag där skilda föreställningar om döden och livet efter detta behandlas. Kulturer och religioner som diskuteras är t.ex. fornnordisk, mesopotamisk, grekisk, egyptisk, kinesisk och japansk mytologi, samt dödsrikesföreställningar i de stora asiatiska och monoteistiska religionerna. Även populärkulturella, sekulära och posthumanistiska perspektiv på döden tas upp, så som de framställs i t.ex. film, litteratur, konst och musik.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. redogöra för och reflektera över likheter och skillnader mellan människors olika föreställningar kring och kulturspecifika uppfattningar om döden, helvetet och livet efter detta
2. jämföra och analysera historiska och moderna föreställningar, såväl religiösa som filosofiska, kring döden, helvetet och livet efter detta
3. identifiera och analysera hur föreställningar, motiv, berättelser och tankefigurer om döden och helvetet kommer till uttryck i t.ex. film, litteratur, konst och musik.
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, informationssökning, studiebesök och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt i kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett enskilt såväl som gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare baserat på ett aktivt bidragande med erfarenheter, reflektioner och perspektiv.
Bedömningsformer
Alla lärandemål examineras skriftligen.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Bruce, Scott G. 2019.?The Penguin Book of Hell. New York: Penguin Classics. (254 s.)
Davies, Douglas. 2017.?Death, Ritual and Belief – The R Frites. New York: Bloomsbury Publishing. (320 s.)
Ehrman, Bart D. 2020. Heaven and Hell. New York: Simon & Shuster. (352 s.)
Lejon, Kjell O. (red.). 2017. Föreställningar om döden: Forskares aspekter på vår existens och dess begränsning. Stockholm: Carlssons. (272 s.)
Minois, Georges. 1997. Helvetets historia. Furulund: Alhambra. (128 s.)
Sumegi, Angela. 2013.?Understanding death: An introduction to ideas of self and the afterlife in world religions. Wiley-Blackwell. (280 s.)
Till detta tillkommer ca. 100 sidor i artiklar och bokkapitel, samt ca. 100 sidor källtexter i kompendium för diskussion och analys
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).