Kursen syftar till att deltagaren ska utveckla sin förmåga att implementera teoretiska historiedidaktiska perspektiv i praktisk undervisning.

I kursen introduceras ett antal historiedidaktiska begrepp som är hämtade från ett internationellt forskningsfält. Begreppen kontextualiseras genom att deras historiografiska förankring behandlas, och genom att deras relevans för den praktiska historieundervisningen exemplifieras och diskuteras. Med utgångspunkt i deltagarens yrkeserfarenheter relateras begreppen till gällande kursplaner och begreppen används för att konstruera och diskutera undervisningsupplägg, elevövningar och bedömningsuppgifter.

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier.

Samtliga lärandemål examineras genom ett skriftligt arbete och ett seminarium.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Counsell, Christine, Burn, Katherine & Chapman, Arthur (red.) (2016). Masterclass in history education: transforming teaching and learning. New York: Bloomsbury Academic. (292 s)

Ercikan, Kadriye & Seixas, Peter. (red.) (2015). New directions in assessing historical thinking. New York, NY: Routledge. (262 s)

Huijgen, Tim, Van Boxtel, Carla, van de Grift, Wim & Holthuis, Paul (2017). Toward historical perspective taking: Students’ reasoning when contextualizing the actions of people in the past. Theory & Research in Social Education, 45(1), 110-144. (34 s.)

Jay, Lightning & Reisman, Abby (2019). Teaching change and continuity with historical analogies". Social Studies Research and Practice, 14(1) 98-104. (6 s)

Körber, Andreas (2016) Translation and its discontents II: a German perspective. Journal of Curriculum Studies, 48(4), 440-456. (16 s)

Levstik, Linda. S. (2018). Articulating the silences: Teachers’ andadolescents’ conceptions of historical significance. In Barton, Keith & Levstik, Linda (red) Researching history education (pp. 273-291). Routledge. (18 s)

Milligan, Andrea, Gibson, Lindsay, & Peck, Carla. L. (2018). Enriching ethical judgments in history education. Theory & Research in Social Education, 46(3), 449-479. (30 s)

Reichenberg, Monica, & Skjelbred, Dagrun (2010). “Critical Thinking” and Causality in History Teaching Material: an Analysis of how the French Revolution is presented in a Norwegian and a Swedish History Textbook for Junior High School. In Helgason & Lässig (red) Opening the Mind or Drawing Boundaries. (33 s)

Reisman, Abby (2012). Reading like a historian: A document-based history curriculum intervention in urban high schools. Cognition and instruction, 30(1), 86-112. (26 s)

Rosenlund, David (2019). Powerful knowledge and equity: How students from different backgrounds approach procedural aspects of history in large-scale testing. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, (2019: 2), 28-49. (21 s)

Seixas, Peter (2000). Schweigen! die kinder! or, does postmodern history have a place in the schools. In Stearns, Peter, Seixas. Peter & Wineburg Sam (red). Knowing, teaching, and learning history: National and international perspectives, 19-37. (18 s)

Seixas, Peter (2016). Translation and its discontents: key concepts in English and German history education, Journal of Curriculum Studies. 48(4), 427-439. (12 s)

Aktuella styrdokument

Valbar litteratur om ca 100 sidor tillkommer

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).