Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: IL223C Idrott och lärande: Kroppslig kompetens och gestaltningsformer (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sina kunskaper om hälsobegrepp, fysiologi och näringsfysiologiska samt psykologiska processer. Kursen syftar vidare till att studenterna utvecklar ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till relevanta teorier om mångfald och hållbar utveckling.

I kursen behandlas olika fysiska kvaliteter så som uthållighet, kondition, koordination, snabbhet, maximal styrka, explosivitet, koordination och rörlighet. Kunskaper om kroppens fysiologi används för att utveckla förståelse för hur olika fysiska kvaliteter kan omsättas i ämnet idrott och hälsa genom laborationer i tillämpad träningslära. Detta behandlas såväl utifrån tillämpning som litteratur och vetenskapliga artiklar.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, arbete i grupp, gruppdiskussioner, responsarbete samt praktisk tillämpning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Inom kursen genomförs seminarier ledda av studenter.

Individuell salstentamen, i detta prov bedöms samtliga lärandemål.

För att lärandemål två ska kunna examineras krävs deltagande i fem laborationer i träningslära utifrån olika fysiska kvaliteter. Dessa ska vara gjorda och underlaget bearbetat före salstentamen. Instruktioner delges vid kursstart.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

I kursen behandlas hälsobegrepp ur ett brett perspektiv och studenten planerar ett arbetsområde i hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Aspekter på spänningsreglering och koncentration ingår som moment i detta arbetsområde. Vidare behandlas kost och näringsfysiologi med koppling till idrott, motion och träning. Detta innefattar även ergonomi, idrottsskador och sjukdomstillstånd vilket bearbetas med utgångspunkt i vad som kan uppstå i lärandesituationer i skolan. I kursen diskuteras och problematiseras frågor om rum och lärandemiljöer av relevans för skola och skolämnet idrott och hälsa. Frågor om hur samhället ska möta mångfald och planera för hållbar utveckling såväl lokalt som globalt bearbetas. I kursen behandlas såväl nationell som internationell forskning om dessa frågor, i relation till idrott och till skolämnet idrott och hälsa.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, arbete i grupp, gruppdiskussioner, responsarbete samt praktisk tillämpning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Inom kursen genomförs seminarier ledda av studenter.

Prov 1: Paper (Paper) 3hp

I detta prov examineras lärandemål 1 i form av en individuell hemtentamen.

Prov 2: Muntlig presentation och laborationsrapport (Oral Presentation and Laboration Report) 3 hp

I detta prov examineras lärandemål 1 och 2 i form av en individuell muntlig presentation och lärandemål 2 i form av en laborationsrapport.

Prov 3: Paper (Paper) 3hp

I detta prov examineras lärandemål 3 i form av individuell hemtentamen.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Hallén, Jostein och Ronglan, Lars-Tore (2011). Träningslära för idrotterna. Stockholm: SISU Idrottsböcker (368s)

Lännergren, Jan, Westerblad, Håkan, Ulfendahl, Mats och Lundeberg, Thomas (red.) (2012). Fysiologi. 5., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur (s. 25-74, 155-230, 313- 324 )

Artiklar och valfri litteratur tillkommer motsvarande ca 200 s.

Abrahamsson, Lillemor. Andersson, Agneta. Nilsson, Gerd (red.) (2013), Näringslära för högskolan. 6 upplagan. Liber (480 s.)

Book, Karin (2012). Rörelser i staden, En studie av ungas fysiska aktiviteter och geografiska rörlighet i tre områden i Malmö. Riksidrottsförbundet, Stockholm. (27s) http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_45084/cf_394/R-relser_i_staden.PDF

Faskunger, Johan & Nylund, Kamilla (2014). Motivation för motion: hälsovägledning för ökad fysisk aktivitet. 1. uppl. Stockholm: SISU Idrottsböcker (155 s.)

Hallén, Jostein och Ronglan, Lars-Tore (2011). Träningslära för idrotterna. Stockholm: SISU Idrottsböcker (368s)

Karlsson, Jon. m.fl. (2011). Nya motions- och idrottsskador och deras rehabilitering. SISU idrottsböcker, Idrottens förlag. (s. 39-91, 113-122, 143-166, 205-208, 321-333).

Käll, Lina, B. Nilsson, Michael. Lindén, Thomas (2014). The Impact of a Physical Activity Intervention Program on Academic Achievement in a Swedish Elementary School Setting. Journal of School Health. Volume 84, Issue 8, pages 473–480.

Liljekvist, Åsa (2012). Rum för rörelse : Om kroppens bildning och utbildning i skolans gymnastiksalar. Stockholm. Doktorsavhandling. http://gih.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A582309&dswid=7778 (s 172-214)

Malmö stad (2015). Program för aktiva mötesplatser. Gatukontoret, Malmö. Nedladdningsbar på kurssidan. (27s)

Sugiyama, Takemi (2008). Environments for Active Lifestyles: Sustainable Environments May Enhance Human Health. Environmental Health Insights 2008:2 93–96.

Wilmore, Jack H &, Costill David L, Kenney W.Larry (2012). Physiology of sport and exercise (4th edition). Champaign, IL: Human Kinetics, cop. (Kap. 2,4,15,16,20,21,22).

Valfri litteratur samt kompendier tillkommer motsvarande 200 sidor.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning.