Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: IL221C Idrott och lärande: Perspektiv på idrott, hälsa och didaktik (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper om människokroppens byggnad och funktion och om hur krafter påverkar kroppen i rörelse. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla kunskaper i kroppsligt lärande och förmåga att analysera funktionella rörelsemönster i olika rörelseaktiviteter, samt utvecklar förståelse för motorisk utveckling och lek.

I kursen behandlas människokroppens byggnad och funktion med fokus på rörelseapparaten, hur olika krafter påverkar kroppen samt människokroppens anpassning till fysisk aktivitet. Teorier om kroppsligt lärande beskrivs och systematisk observation och analys av rörelser genomförs. Gymnastik, skridsko och friidrottsliga aktiviteter tillämpas, och lärandesituationer iscensätts och diskuteras

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, laboration och tillämpning, seminarier och föreläsningar. Enstaka tillfällen och dagar genomförs på andra platser och i andra miljöer. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Individuellt skriftligt arbete, och laboration (Paper and Laboration) 7 hp.

I detta prov bedöms lärandemål 1och 2 genom individuellt skriftligt arbete, lärandemål 1 och 2 genom laboration.

Prov 2: Individuell skriftlig salstentamen. ( Written Examination) 7 hp.

I detta prov bedöms lärandemål 3.

Prov 3: Individuell laboration (Laboration) 1hp.

I detta prov bedöms lärandemål 4.

För att erhålla betyget Väl Godkänd på kursen krävs betyget Väl Godkänd på prov 1 och prov 2.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Behnke, Robert S. (2008). Anatomi för idrotten: fakta om rörelseapparaten. (1. uppl). Stockholm: SISU idrottsböcker (256 s.)

Coker, Cheryl A. (2009). Motor learning & control for practitioners. (3. ed.) Scottsdale, AZ: Holcomb Hathaway (310 s.)

Elbæk, Lars (2010). Læring ved Intervention med Digitale Værktøjer i Idrætslæreruddannelsen. Der er ikke noget så teoretisk som en udfordret praksis. Diss. Odense, Syddansk Universitet (s. 20-27, 41-47) (15 s.)

Ericsson, Ingegerd (2008). MUGI motoriklek med observationschema för förskola och skola. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB. (48 s.) Ericsson, Ingegerd (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen (s 11-90 och 191-198) (86 s)

Hallén, Jostein och Ronglan, Lars-Tore (2011). Träningslära för idrotterna. Stockholm: SISU Idrottsböcker (kap. 1-4) (219 s.)

Högberg, Jan-Ola. (2008). Effektiv idrottsträning, rörelselära i teori och praktik. Farsta: SISU (128 s.)

Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (2009). Leka för att lära. Lund: Studentlitteratur (kap.3, 5 och 10) (50 s)

Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red.) (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (Kap.1-4) (120 s.)

McMorris, Terry (2004). Acquisition and performance of sports skills. Hoboken, NJ: John Wiley (296 s.)

Ravald, Christina (2008) Skridskoskolan skoj på is. Stockholm: SISU Idrottsböcker (56 s.)

Sigmundsson, Hermundur & Haga Monika (2004). Motorikk og samfunn. Oslo: SEBU Forlag (184 s)

Svenska gymnastikförbundet (2007). Metodik i matta och hopp. Stockholm: Svenska

gymnastikförbundet (82 s)

Whitehead, Margaret (2005). Physical Literacy A Developing Concept.

British Philosophy of Sport Association. Elektronisk resurs (20 s)

Widlund, Håkan. m.fl. (2011). Grundträning i friidrott, 10-14 år. Farsta: SISU Idrottsböcker (154 s.)

Widlund, Håkan. m.fl. (2003). Friidrott för ungdom, 14-17 år. Farsta: SISU Idrottsböcker (264 s.)

Wirhed, Rolf (2007). Anatomi med rörelselära och styrketräning. 4., utökade och omarb. uppl. Bjursås: Harpoon publication (150 s.)

Artiklar samt kompendier tillkommer 100 s.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).