Kursplan hösten 2021
Kursplan hösten 2021
Benämning
Idrott och lärande: Lek och rörelseförutsättningar
Engelsk benämning
Sport Science and Education: Play and Exercise Prerequisites
Kurskod
IL214B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Kursplannämnden
Fastställandedatum
2021-02-24
Gäller från
2021-02-24
Behörighetskrav
Idrott och hälsa 1, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla sin teoretiska och erfarenhetsbaserade förståelse för mångsidigheten i idrott och fysisk aktivitet i olika miljöer. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla förståelse för lärarprofessionens centrala kompetenser med fokus på skolämnet idrott och hälsa. Ytterligare ett syfte med kursen är att studenten ska utveckla kunskap om rörelseapparatens funktion och människans olika förutsättningar för rörelse.
Innehåll
I kursen diskuteras förhållanden mellan idrott, fysisk aktivitet och kroppsövningskultur och dess betydelse för undervisning i skolämnet idrott och hälsa, varvid lärarprofessionens centrala kompetenser bearbetas. I kursen behandlas även motivationsteorier, motorisk utveckling och kroppens uppbyggnad och funktion i relation till idrott och fysisk aktivitet. I kursen arbetar studenterna med gestaltande rörelseformer för att utveckla kreativitet, fantasi och skapande förmåga. Vidare prövas motorik, rörelselek och idrottslära i olika idrottsliga rum utifrån ett lek- och lärandeperspektiv, varvid de didaktiska frågorna är en utgångspunkt i skapande av lärandesituationer. Specifik metodik, teknik och säkerhet uppmärksammas, samt de krav och regler som finns i olika miljöer.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för och jämföra olika förklaringsmodeller till idrott och fysisk aktivitet
- redogöra för motorisk utveckling och kroppens uppbyggnad och funktion samt för olika motivationsteorier för fysisk aktivitet
- beskriva och gestalta rörelseformer som ett sätt att utveckla kreativitet, fantasi och kommunikativ förmåga med fokus på rörelse och dans
- redogöra för och utföra rörelselek och olika former inom idrottsläran ur ett lek- och lärandeperspektiv med utgångspunkt i motorik och didaktikens centrala frågor
- beskriva och diskutera hur undervisning/pedagogisk verksamhet i idrott och hälsa kan organiseras så att varje barns/elevs lärande och utveckling främjas
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, praktisk gestaltning, laborationer, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Obligatoriska moment ingår i kursen och dessa delges av kursledaren vid kursstart.
Bedömningsformer
Prov 1: Skriftlig salstentamen (Written Examination), 5 hp.
I provet examineras lärandemål 1 och 2.
Prov 2: Skriftligt arbete och gestaltning (Paper and Aesthetic Production), 2 hp. I provet examineras lärandemål 3.
Prov 3: Skriftligt arbete, laboration och muntlig presentation (Paper, Laboration and Oral Presentation), 8 hp. I provet examineras lärandemål 4 och 5.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning
Kurslitteratur och övriga läromedel
Annerstedt, Claes (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare Förlag AB (s. 7-74)
Bergin, Anders (2018). Grundträning i friidrott, 10-14 år. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (156 s)
Engström, Lars-Magnus (2014). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag (kap. 1, 2, 4) (34 s)
Eiberg, Stig & Siggaard, Peder. (2001). Boldbasis – en praktisk håndbog. Gjern: Forlaget Hoveland. (130 s)
Ericsson, Ingegerd (2018). Rör dig – lär dig. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (190 s)
Ericsson, Ingegerd (2008). MUGI motoriklek med observationsschema för förskola och skola. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB. (48 s)
Hammar, Lena & Johansson, Inger (2013). Visst kan alla vara med – i idrott lek och spel. Örebro: Varsam AB. (178 s)
Langlo Jagtøien, Greta; Annerstedt, Claes & Hansen, Kolbjørn (2009). Motorik, lek och lärande. Göteborg: Multicare. (244 s)
Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (Red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber. (s. 66-140)
Nordlund, Anders; Rolander, Ingemar & Hansson, Leif (2000). Lek, idrott och hälsa inne. Stockholm: Liber AB. (216 s)
Nordlund, Anders; Rolander, Ingemar & Hansson, Leif (2000). Lek, idrott och hälsa ute. Stockholm: Liber AB. (220 s)
Mattsson, Torun (2016). Expressiva dansuppdrag: Utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa. Malmö: Bokförlaget Idrottsforum.org. (s. 81-85,113-189)
Ravald, Christina (2008). Skridskoskolan skoj på is. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (56 s)
Skolverket (2018). Kursplan för grundskolan – idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket. (8 s)
Skolverket (2011). Kommentarsmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket. (27 s)
Svenska gymnastikförbundet (2015). Metodik och teknik i matta och hopp. Stockholm: Svenska gymnastikförbundet (82 s)
Tonkonogi, Michail. & Bellardini, Helena. (2012). Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom: för hälsa, prestation och individuell utveckling. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker (149 s)
Weinberg, Robert & Gould, Daniel (2019). Foundations of Sport and Exercise Psychology. (7th Ed). Champaign, Ill: Human Kinetics Publishers. (155 s)
Artiklar tillkommer.
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).