Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Idrott och hälsa 1 eller motsvarande kunskaper, Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c och Naturkunskap 2 och Engelska 6

Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande förståelse för idrottens praktiker och logiker ur ett samhällsperspektiv. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla kunskaper om didaktikens centrala begrepp, med fokus på skolämnet idrott och hälsa. Studenten ska dessutom utveckla kunskaper om lekteori och idrottslära med särskilt fokus på friluftsform och att orientera sig i omgivningen samt dansform och bollspelsform. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla sina kunskaper om hälsa och folkhälsa i relation till skolämnet idrott och hälsa.

Kursen ger en introduktion till akademiska studier i en idrottsvetenskaplig kontext. I kursen diskuteras olika perspektiv på idrott, hälsa, fysisk aktivitet och kroppsövningskultur ur ett samhällsperspektiv och hur uppfattning om dessa har betydelse för förståelsen av skolämnet idrott och hälsa. Didaktikens centrala begrepp och modeller och aktuella styrdokument, med särskilt fokus på ämnet idrott och hälsa, diskuteras. I kursen studeras lekteori och idrottslärans former, dels utifrån bakomliggande idéer, normer och värderingar, dels utifrån specifik metodik, teknik, taktik och säkerhet samt de krav och regler som finns i olika miljöer för idrottsutövande. Fokus är på grunder i friluftsform, inklusive att orientera sig med karta samt bollspelsform och dansform. I kursen behandlas ett vidgat språkbegrepp med särskilt fokus på kroppsspråk. I kursen behandlas hälsa och folkhälsa ur ett brett perspektiv. I detta ingår att granska läromedel i hälsa i relation till skolans styrdokument i idrott och hälsa. Studenterna arbetar med att didaktiskt planera ett tema inom hälsoområdet..

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, praktisk tillämpning, seminarier, teamaktiviteter, praktiska moment och föreläsningar. Enstaka tillfällen och dagar genomförs på andra platser och i andra miljöer. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Skriftlig individuell tentamen, 5 hp (Individual Written Report, 5 credits), (lärandemål 1-3).

Prov 2: Skriftligt arbete, muntlig presentation och laboration, 7 hp (Paper, Oral Presentation and Laboration, 7 credits) (lärandemål 4)

Prov 3: Skriftligt arbete, muntlig presentation och laboration, 3 hp (Paper, Oral Presentation and Laboration, 3 credits). (lärandemål 5 och 6)

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

För kursen gällande betygskriterier och obligatoriska moment meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Ahlberg, Annika (2015). Förståelse av och förhållningssätt till hälsa. Några elevers syn på hälsa och skolämnet idrott och hälsa. Malmö: Holmbergs. (s. 16-24, 25-35, 36-46, 92-115)(51 s.) Tillgänglig via internet.

Adamsson, Lena (2017). Undervisning på vetenskaplig grund. I Vetenskap och beprövad erfarenhet Skola. Lunds universitet. (s. 19-27)

Annerstedt, Claes (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare Förlag AB (kap. 1-3) (67 s.)

Bergenfeldt Fabri, Anna (2019). Hälsoarbete i rörelse: ett aktionsforskningsprojekt inom etableringsreformens samhälls- och hälsoinformation. Diss. Malmö: Malmö universitet (Kap: 1, 3). (24 s.) Tillgänglig via internet.

Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber (kap. 1,2,7,8)

Brolin, Magnus (2017). Perspektiv på hälsa: att bredda vägen. (Första upplagan). Stockholm: Liber (231 s.)

Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.) (2018). Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Femte upplagan Stockholm: Liber (s. 7-78, 175-202, 256-257, 263-268)

Ekberg, Jan-Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering - En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. (kap 2). (26 s.) Tillgänglig via internet.

Engström, Lars-Magnus (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag (kap. 1, 2, 3) (53 s.)

Folkhälsomyndigheten (2018). Folkhälsans utveckling, årsrapport 2018. (22 s.) Tillgänglig via internet.

Halling, Anders, Andersen, Bjarne, Skov Agergarard, Charlotte. & Worm, Charlotte (2005). Bolden i spil – teambold i teori och praksis. Odense: Syddansk Universitetsforlag (s35-85)

Henderson, Bob & Vikander, Nils (red.) (2007). Nature firs outdoor life the Friluftsliv way. Toronto (Ont.): Dundurn. (kap. 4, 5, 8) (28 s.)Tillgänglig via internet

Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (2009). Leka för att lära. Lund: Studentlitteratur (kap. 2, 3 och 5) (40 s.)

Junevik, Peter & Yttergren, Lotta (2007). Orienteringsteknik - Att lära ut från grön till gul nivå. Farsta: SISU Idrottsböcker (s.15-39)

Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. Stockholm: Liber (kap. 1,2,4,7,8) (131 s.)

Larsson, Håkan och Meckbach, Jane (2015). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (kap. 1-4, 7-10, 12) (148 s.)

Mattsson, Torun (2010). Får jag lov?- om dans, identiteter och genus i skolans idrottsundervisning. Tidskriften idrott och hälsa (nr7) (2 s.) Tillgänglig via internet

Quennerstedt, Mikael (2006). Att lära sig hälsa. Örebro: universitetsbiblioteket.(kap. 3, 8-11) (101 s.) Tillgänglig via internet.

Sandell, Klas, Arnegård Johan & Backman, Erik. (2011). Friluftssport och äventyrsidrott: utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Studentlitteratur. (Kap. 1, 3) (32 s.)

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillgänglig via internet.

Skolverket (2022). Grundskolans läroplan (LGR22). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig via internet.

Skolverket (2022). Kursplan i idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket (7s.). Tillgänglig via internet.

Skolverket (2011). Ämnesplaner och kurser för gymnasieskolan 2011. Tillgänglig via internet

SOU 2017: 47. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - slutbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa. Stockholm: Elanders Sverige AB. (s. 29-110). Tillgänglig via internet.

Wehlin, Anita (2015). Orientera i skolan. SISU idrottsböcker (84 s.)

Kompendium och pdf-filer tillkommer ca 100 s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.