Grundläggande behörighet.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla sina kunskaper om fysiologi, träningslära, näringsfysiologi och biologisk utveckling. Kursen syftar även till att studenten utvecklar kunskaper om förändringar över tid i idrott, hälsa respektive skolämnet idrott och hälsa. Studenten ska vidare utveckla förståelse för kroppens betydelse för lärande samt kroppsideal, liksom för hållbar utveckling och frågor om rum och lärmiljöer. Vidare ska studenten vidareutveckla sin förmåga att didaktiskt arbeta med idrottslärans former varvid även motionspsykologiska begrepp behandlas.

I delkursen behandlas olika fysiska kvaliteter så som uthållighet, kondition, koordination, snabbhet, maximal styrka, explosivitet och rörlighet. Kunskaper om kroppens fysiologi används för att förstå hur olika fysiska kvaliteter kan omsättas i ämnet idrott och hälsa genom laborationer i tillämpad träningslära och i idrottslärans former, i vilket även ingår simning med livräddning. I delkursen diskuteras relationen mellan idrott och hälsa och övergripande samhälleliga förändringsprocesser. Vidare ingår utbildning i vinteridrott och friluftsliv förlagd till snösäker ort vintertid i fjällmiljö. Inom kursens ram behandlas erfarenheter från vinteridrott och friluftsliv varvid en didaktisk analys av undervisning och säkerhetsfrågor genomförs.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. förklara och resonera om väsentliga träningsfysiologiska begrepp, beskriva deras bakomliggande fysiologiska förutsättningar samt redogöra för förändringar över tid

2. redogöra för barns och ungdomars biologiska mognad samt identifiera och förklara hur tillväxt och utveckling påverkar enskilda organ och funktioner i kroppen

3. tillämpa träningsfysiologi och idrottslära i träningslära samt omsätta kunskaperna i lärandesituationer

4. simma och vidta livräddande åtgärder, redogöra för säkerhetsaspekter i samband med undervisning samt omsätta kunskaperna i lärandesituationer

5. redogöra för förändringar över tid i idrott, hälsa respektive skolämnet idrott och hälsa

6. organisera, leda, utföra och anpassa komplexa situationer i vinteridrott och friluftsliv samt värdera och dra välgrundade slutsatser utifrån ett didaktiskt perspektiv

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, praktisk tillämpning, seminarier, teamaktiviteter, praktiska moment och föreläsningar. Vinterutbildning genomförs på annan ort i fjällmiljö under en sammanhängande period. Delkursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Salstentamen och laboration 6 hp (Written Exam and Laboration 6 credits). I detta prov bedöms lärandemål 1-3.

Prov 2: Laboration och skriftligt arbete 3 hp (Laboration and Written Report 3 credits). I detta prov bedöms lärandemål 4

Prov 3: Muntlig presentation 2 hp (Oral Presentation 2 credits). I detta prov bedöms lärandemål 5

Prov 4: Seminarium, laboration och skriftlig värdering 4 hp (Seminar, Laboration and Written Valuation 4 credits). I detta prov bedöms lärandemål 6.

För delkursen gällande betygskriterier och obligatoriska moment meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Näringsfysiologi med koppling till idrott, motion och träning diskuteras. Sjukdomstillstånd, beroendeframkallande medel och doping behandlas med utgångspunkt i vad som kan uppstå i samband med undervisning i skolan. Studenterna arbetar även med grundläggande begrepp inom motionspsykologin.

Studenterna fördjupar sin förmåga att använda idrottslära och träningslära. Särskilt fokus läggs på begrepp samt hur man kan anpassa och organisera komplexa rörelser inom bollspel, dans, friidrott och gymnastik.

I delkursen behandlas träningslära samt idrottslärans former med särskilt fokus på grundläggande begrepp samt hur man kan anpassa och organisera komplexa rörelser inom formerna friidrott, gymnastik, bollform och dans.

Föreställningar om kroppen och kroppsideal behandlas och problematiseras. Hur kroppen kan förstås i relation till sociala, pedagogiska och kulturella villkor diskuteras. Synen på kroppen analyseras även utifrån sociala, språkliga och genusbetingade mönsters betydelse för elevers lärande i den kulturellt heterogena skolan. Observation som forskningsmetod behandlas. Dessutom arbetar studenterna med utgångspunkt från inkluderande perspektiv i en skola för alla, varvid bedömning och betygssättning lyfts.

I delkursen problematiseras frågor om rum och lärandemiljöer med utgångpunkt i diskussioner om hur samhället ska möta och planera för hållbar utveckling såväl lokalt som globalt. Detta relateras särskilt till friluftsliv varvid arbete sker med att anpassa undervisning i friluftsliv till, samt genomföra banläggning i, olika rum och lärmiljöer.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. förklara och resonera om grundläggande begrepp inom näringsfysiologi, samt redogöra för grundläggande sjukdomslära av relevans för undervisning i ämne idrott och hälsa

2. förklara grundläggande begrepp inom motionspsykologi

3. förklara och diskutera grundläggande begrepp inom träningslära och idrottslära samt anpassa och organisera komplexa rörelser inom bollspel, dans, friidrott och gymnastik

4. analysera och problematisera synen på kroppen ur ett individ- och samhällsperspektiv samt reflektera över dess konsekvenser för undervisning i idrott och hälsa i skolan för alla, varvid bedömning och betygssättning lyfts

5. kritiskt reflektera över sociala och genusbetingade mönsters betydelse för elevers lärande utifrån ett mångfaldsperspektiv

6. med särskilt fokus på friluftsliv redogöra för och reflektera över perspektiv på hållbar utveckling samt kunna anpassa undervisning till olika rum och lärmiljöer

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier, laborationer, tillämpningar, grupparbete, individuella muntliga och skriftliga arbeten. Delkursens genomförande bygger på att studenterna aktivt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i tillämpade aktiviteter och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ i undervisningen, till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Skriftligt arbete, muntlig presentation och laboration 3 hp (Paper, Oral Presentation and Laboration, 3 credits). I detta prov bedöms lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Skriftligt arbete samt laborationsrapport 6 hp (Paper and Laboration Report, 6 credits). I detta prov bedöms lärandemål 3.

Prov 3: Skriftligt arbete 3 hp (Paper, 3 credits). I detta prov bedöms lärandemål 4 och 5.

Prov 4: Skriftligt arbete 3 hp (Paper, 3 credits). I detta prov bedöms lärandemål 6.

För delkursen gällande betygskriterier och obligatoriska moment meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

Andersson, Sara. m fl. (2004). Skidåskådning – Att leda är att lära. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (76 s.)

Backman, Erik (2008). Friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa – ett bidrag till mer integrering i skolan? Svensk idrottsforskning nr 4. (6 s.)

Bentsen,Peter. Andkjaer, Sören. Ejby-Ernst, Niels. (2009). Friluftsliv- natur, samfund og paedagogik. Munksgaard, Danmark. (kap. 11, 15s)

Hallén, Jostein och Ronglan, Lars-Tore (2011). Träningslära för idrotterna. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (368 s)

Hedenborg, Susanna (red.) (2016). Idrottsvetenskap. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. (kap. 6-8, 80s)

Henderson, Bob & Vikander, Nils (red.) (2007). Nature first outdoor life the Friluftsliv way. Toronto: Dundurn (kap. 2-3, 50s) [Elektronisk resurs]

Johansson, Ella (red.) (2006). Mångnatur: friluftsliv och natursyn i det mångkulturella samhället. Tumba: Mångkulturellt centrum. (50 s)

Kenney, W. Larry, Wilmore, Jack, H & Costill, David, L. (2015) Physiology of Sport and Exercise. 6th edition. Leeds, England: Human Kinetics (kap. 2-12, 17, 19, 20, 340s)

Lisberg Jensen, Ebba. & Ouis, Pernilla. (2014). Det gröna finrummet: etnicitet, friluftsliv och naturumgängets urbanisering. Stockholm: Carlsson (kap. 3-6, 34s)

Sjödin, Carola (2016). Simlärarboken. 3. uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker. (kap. 1-3, 80s)

Tordsson, Björn (2006). Perspektiv på friluftslivets paedagogik. CVU Sönderjylland, university college. (kap. 8, 19s)

Kompendier och artiklar om ca 200 sid

Apelmo, Elisabet (2012) ”Som vem som helst”. Kön, funktionalitet och idrottande kroppar. Doktorsavhandling Lunds universitet (digital sammanfattning 10s.). (Elektronisk resurs).

Assarson, Inger (2009). Att skapa mening i en skola för alla: Ett diskursanalytiskt förhållningssätt. Educare, nr 4. (20s.). (Elektronisk resurs).

Brugge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas (2018). Friluftslivets pedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB (kap 4, 5, 7, 12 och 13, 67s).

Faskunger, Johan & Nylund, Kamilla (2014). Motivation för motion: hälsovägledning för ökad fysisk aktivitet. 1. uppl. Stockholm: SISU Idrottsböcker (158s.).

Hasslöf, Helene (2009). Tankar om hållbar utveckling och lärande. (s. 1-35). (Elektronisk resurs).

Houlihan, Barrie & Malcolm, Dominic (2016). Sport and Society. London : SAGE. (s. 57–76 och 463–573).

Mattsson, Torun (2016). Expressiva dansuppdrag: Utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa (doktorsavhandling). Malmö: Bokförlaget Idrottsforum.org. (s. 25-36, 113-189)

Pedersen Gurholt, K. (2008). Norwegian friluftsliv and ideals of becoming an educated man. Journal of Adventure Education & Outdoor Learning, 8(1). (s. 55-70). (Elektronisk resurs).

Sandell, Klas, Arnegård, Johan, & Backman, Erik (2011). Friluftssport och äventyrsidrott : utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Lund. Studentlitteratur. (kap 3 och 5, 40s).

Styrke, Britt. Marie (red.). Kunskapande i dans: Om estetiskt lärande och kommunikation. Stockholm: Liber. (s. 25-69)

Tolgfors, Björn (2017). Bedömning för vilket lärande? En studie av vad bedömning för lärande blir och gör i ämnet idrott och hälsa. Diss. Örebro : Örebro universitet. (s. 17-48). (Elektronisk resurs).

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Beslut om kursutvärderingsprocessen vid Fakulteten för lärande och samhälle: https://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/ls/Policydokument/

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.