Grundläggande behörighet.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande förståelse för olika typer av konsumtionsmönster inom sporten och dess betydelse för identitet och livsstilar, och för utvecklingen av diverse sportmarknader.

Kursen belyser idrottens förutsättningar i ett (post)modernt samhälle och behandlar olika kulturella uttrycksformer, i vilka sport både kan utövas och konsumeras. Kursen belyser vidare idrottens omvandling till konsumtionsvara och dess förhållande till identitet och till passioner och livsstilar, men även förhållandet till hållbarhet. Dessa infallsvinklar relateras till olika utvecklingar i det (post)moderna samhället, varvid underhållnings- och eventindustrin framhålls. Kursen behandlar ämnesområden som exempelvis sport och livsstil, supporterkultur, äventyrssporter, fitness och eventindustrin i relation till begrepp som kommersialisering, globalisering och hållbarhet.

Efter avslutad kurs ska studenten

Lärandemål för betyget väl godkänd anges av kursledaren vid kursstarten.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarium. Största delen av undervisningen utgår från ett studentaktivt lärande.

Kursens lärandemål examineras genom tre individuella skriftliga uppgifter där olika teman inom idrottens konsumtionskultur behandlas.

Bäckström, Åsa, Book, Karin, Carlsson, Bo & Fahlström, PG (2020). Sport management del 3: Idrottens marknader och konsumtionskultur. Stockholm: SISU Idrottsböcker (kapitel 2,6-10, ca 110 sidor).

Horne, John (2006). Sport in Consumer Culture. London: Palgrave Macmillan (200 sidor).

Maguire, Jennifer Smith (2007). Fit For Consumption. Sociology and the Business of Fitness. London: Routledge (218 sidor).

Postman, Neil. (2005) Amusing Ourselves to Death: Public Discourse in the Age of Show Business. London: Penguin Books (208 sidor).

Utöver denna litteratur tillkommer ytterligare litteratur om max 200 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.