120 hp från ett utbildningsprogram såsom socionom-, sociala omsorgs-, sjuksköterske-, psykolog-, läkar-, polis-, lärarprogrammet, alternativt andra pedagogiska eller vårdinriktade program.

Detta förkunskapskrav syftar till att fånga upp kunskaper och färdigheter som tillägnas genom studier och arbete/praktik med människor i professionella relationer som exempelvis patient/vårdare, klient/behandlare och elev/lärare.

Kursen syftar till att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om sexualitet som företeelse och sexologi som kunskapsområde. Vidare ska kursen öka förståelsen för sexualitetens roll i samhället samt ge en ökad beredskap för att möta sexuella frågor och problem i olika verksamheter.

Kursen inleds med ett historiskt perspektiv på sexualitetsforskningen och dess utveckling, samt grundläggande anatomi och fysiologi av relevans för det sexologiska området. Kulturella och religiösa perspektiv på sexualitet och sexuella uttrycksformer belyses liksom sexuella livsstilar och variationer, normkonflikter på sexualitetens område, sexualitet och migration, samt sexualitet och reproduktion i ett globalt perspektiv. Vidare lyfts frågor om sexuallagstiftning och relationen mellan sexualitet och politik. Kursen belyser också sexualitet i relation till rusmedel och funktionsnedsättningar, samt frågor om stöd och rådgivning inom olika verksamheter.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för grundläggande kunskaper om sexualitet och sexologi,

2. förklara och analysera tänkbara medicinska, psykologiska och sociala aspekter av sexuella problem,

3. redogöra för och reflektera över hur man kan möta sexologiska frågeställningar i olika verksamheter,

4. diskutera och analysera sexualitetens komplexitet och roll i samhället, och

5. granska och analysera sexuella normer och sexuella uttrycksformer med hjälp av relevanta vetenskapliga teorier och begrepp.

Studenterna förvärvar sin kunskap avseende samtliga lärandemål genom en rad olika moment så som deltagande vid föreläsningar, seminarier, projektarbete och muntliga redovisningar. Lärandemål 2 och 3 behandlas mer specifikt genom filmseminarium, grupparbete samt muntlig redovisning. Kunskap gällande lärandemål 1 och 4 förvärvas genom ett enskilt skriftligt arbete som diskuteras på ett litteraturseminarium,. För att uppnå lärandemål 3 och 5 gör studenten ett fältanknutet projektarbete, som knyts till valfri verksamhet där en fråga av sexologisk karaktär skall undersökas, och studenten skriver sen ett enskilt arbete med utgångspunkt i projektarbetet. Sammantaget uppnås samtliga lärandemål genom aktivt deltagande i ovan beskrivna moment. Samtliga seminarier är obligatoriska då de innefattar interaktiva seminarier.

Bedömningen av studenternas prestationer sker delvis utifrån aktivt deltagande vid föreläsningar, seminarier och muntlig redovisning av såväl grupparbete som enskilt arbete.

Lärandemål 2 och 3 examineras genom att studenten genomför ett projektarbete i grupp som redovisas muntligt och skriftligt. I den muntliga redovisningen bedöms varje students prestation enskilt. Fokus för bedömningen av denna examinationsuppgift är studentens förmåga att förklara och analysera tänkbara medicinska, psykologiska och sociala aspekter av sexuella problem samt redogöra för hur man kan möta sexuella frågeställningar i olika verksamheter.

Lärandemål 1 och 4 examineras genom att studenten gör ett individuellt skriftligt arbete, en muntlig redovisning av arbetet samt deltar i seminarium. Fokus för bedömningarna av dessa examinationsuppgifter är den enskilda studentens förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för grundläggande kunskaper om sexologi och att diskutera sexualitetens roll i samhället.

Lärandemål 3 och 5 examineras genom ett individuellt skriftligt projektarbete samt examinerande seminarium. Fokus för bedömningen är studentens förmåga att redogöra för och reflektera över hur man kan möta sexologiska frågeställningar i olika verksamheter, samt förmågan att granska och analysera sexuella normer och sexuella uttrycksformer med hjälp av relevanta vetenskapliga teorier och begrepp.

För att erhålla betyget godkänt krävs att studenten genomfört samtliga obligatoriska delar med godkänt resultat. För att erhålla väl godkänt betyg krävs att examinationsuppgifterna dessutom karaktäriseras av god språkhantering, god struktur vad gäller form och innehåll, originalitet och metateoretisk förståelse.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljning kan erbjudas under terminstid.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Ambjörnsson F, (2016) Vad är queer? Stockholm: Natur och Kultur. 13-196. (183 s.)

Beckman N, (2015) Epidemiological studies of sexuality in old age. Göteborg: Göteborgs Universitet. Institutionen för neurovetenskap och fysiologi. 45-61 (16 s)

Bahner J, (2016) Så nära får ingen gå. En studie om sexualitet, funktionshinder och personlig assistans. Göteborg: Göteborg universitet, institutionen för socialt arbete. 1-52 & 83-114. (83 s.)

Bäckman M, (2010) Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. I PO Lundberg, L Löfgren-Mårtenson (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 423-429. (6 s.)

Carlström, C (2016) BDSM - Paradoxernas praktiker. Avhandling, Malmö universitet Sid: 13-47 + 125-180 (89 s.)

Carlström C, Andersson C, (2019) Living Outside Protocol: Polyamorous Orientations, Bodies, and Queer Temporalities. Sexuality & Culture 23:1315–1331 (15s.)

Carlström, C (2021) Queer desires and emotional regimes in Swedish Free-Church contexts. Theology and Sexuality, 27:2-3, 188-203 (13 s.)

Elmerstig E, (2012) Kropp och psyke i den sexuella upplevelsen. I L Plantin & S-A Månsson (Red.) Sexualitetsstudier. Malmö: Liber. 46-62. (16 s.)

Ekdahl J, (2017) Sexualitet och sexuella problem. Bedömning och behandling enligt KBT. Lund: Studentlitteratur. -57-152 & 185-192. (105 s.)

Grönvall Y, (2021) The Purchase of Sex in Sweden: a Risky Business, The British Journal of Criminology, 2021: 1-17 (17 s.)

Holmström C, Skilbrei M-L, (2017) The Swedish Sex Purchase Act: Where Does it Stand? Oslo Law Review, 4(2):82-104. (22 s.)

Holmström C, (2012) Intimitet och sexuella handlingsstrategier i transnationella sociala rum. I: Plantin L, Månsson S-A, (Red.). Sexualitetsstudier. Malmö: Liber 211-232 (21 s.)

Häggström-Nordin E, Magnusson C, (2016) Ungdomar, sexualitet och relationer. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur kapitel 1-5 sid 25-105, kapitel 13 221-233 (92 s.)

Johannisson K, (2010) Sexualiteten i historien. I PO Lundberg & L Löfgren-Mårtenson (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 124-131. (7 s.)

Kastbom Å, (2017) Barns och ungdomars sexualitet s. 241-253 I Gahm E (red) Praktisk sexualmedicin. Lund: Studentlitteratur (12 s.)

Kong T S K, (2016) Buying Sex as Edgework: Hong Kong Male Clients in Commercial Sex. British Journal of Criminology, 56(1): 105–122, (17 s.)

Kulick Don, (2005) Four hundred Swedish perverts. A journal of Lesbian and gay studies 11, (2), 205-235. (30 s.)

Lewin B, (2010) Sexualiteten som social konstruktion. I PO Lundberg & L Löfgren-Mårtenson (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 115-123. (8 s.)

Lindberg L, (2020) Sexologi för psykologer och psykoterapeuter. Lund: Studentlitteratur kap. 1, 2, 5, 6, 7 och 12 (70 s.)

Lundberg T, Malmquist A, Wurm M, (2017) HBTQ+. Psykologiska perspektiv och bemötande. Stockholm: Natur och Kultur. 7-202, 281-299. (213 s.)

Löfgren-Mårtenson L, (2013) Sexualitet. Malmö: Liber. (103 s.)

Ouis P, (2021) Sexualitet och migration i välfärdsarbete. Studentlitteratur: Lund. Kap, 1, 2, 5, 6, 9, 14, 16, 18 och 19. (204s.)

Palm C, Essén B, Johnsdotter S, (2019) Sexual health counselling targeting girls and young women with female genital cutting in Sweden: mind–body dualism affecting social and health care professionals’ perspectives, Sexual and Reproductive Health Matters, 27:1, 1615364. (11 s.)

Palm C, Johnsdotter S, Elmerstig E, Holmström C, Essén B, (2021) Adolescent Sexual and Reproductive Health Counselling in Relation to Female Genital Cutting: Swedish Professionals’ Approach to Menstrual Pain as an Empirical Example. Sexuality and culture 14 July. (21 s)

Plantin L, (2012) Föräldraskap och sexualitet. I L Plantin, S-A Månsson, (Red.). Sexualitetsstudier. Malmö: Liber. 174-190. (16 s.)

Pienaar K, Murphy D A, Race K, Lea T, (2020) Drugs as technologies of the self: Enhancement and transformation in LGBTQ cultures. International Journal of Drug Policy 78, 102673. (8 s.)

Rubin G, (2003) Thinking Sex: Notes for a radical theory of the politics of sexuality. I: Parker R, Aggleton P, (Eds.) Culture, Society and Sexuality. 143-178. (34 s.)

Savin-Williams R C M, (2014) The new sexual-minority teenager: Freedom from traditional notions of sexual identity I: Kaufman, Powell, red. The meaning of sexual identity in the twenty-first century. New Castle: Cambridge Scholars. (16 s.)

Simon W, Gagnon J H, (2003) Sexual scripts. I: Parker R, Aggleton P, (Eds.) Culture, Society and Sexuality. New York: Routledge. 29-38. (9 s.)

Skårner A, Månsson S-A, Svensson, B (2017) ‘Better safe than sorry’: Women’s stories of sex and intimate relationships on the path out of drug abuse, Sexualities, Vol. 20(3) 324–343 (17 s.)

Stuart D, (2019) Chemsex: origins of the word, a history of the phenomenon and a respect to the culture", Drugs and Alcohol Today, Vol. 19 Issue: 1: 3-10 (7 s).

Träskman P O, (2010) Sexuallagstiftning förr och nu. I: Lundberg PO, Löfgren-Mårtenson L, (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 175–185. (10 s.)

Unicef, (2013) Female Genital Mutilation/Cutting: A statistical overview and exploration of the dynamics of change, (6 s.)

Wegerstad L, (2015) När lagen möter sexualitet – straffrätt och tonåringars sexuella självbestämmanderätt. I: Lukkerz J, (Red.) Inkludera sexualitet! Berättelser om att göra skillnad. Malmö: RFSU . 71-87. (16 s.)

Weitzman G, Davidson J, Phillips RA, (2009) What psychology professionals should know about polyamory. Baltimore, National Coalition for Sexual Freedom. (29 s.)

Vetenskapliga artiklar om cirka 150 sidor tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omtentamen baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.