Kandidatexamen 180 hp samt grundläggande behörighet för högskolestudier i Sverige

Syftet med kursen är att kursdeltagaren ska förbättra sin förmåga att utveckla och genomföra kompetensbedömningar med anknytning till det aktuella temat, både vad avser bedömningens likvärdighet som bedömningens möjlighet att stötta studenternas lärande. Kursen syftar även till att ge en grund för utveckling av lärarens pedagogiska meritportfölj. Kursdokumentationen ska kunna samlas för att utgöra en resurs för andra lärare. Utöver detta ska kursen bidra till att skapa kontaktytor över organisatoriska gränser på Malmö högskola.

Kursen omfattar teorier och forskning om bedömning, dels med avseende på bedömningens likvärdighet och dels med avseende på bedömningens möjlighet att stötta studenters lärande.

Efter avslutad kurs skall kursdeltagaren

Den dominerande arbetsformen är individuell utveckling av material som kan användas i den egna undervisningen. Därtill kommer föreläsningar, litteraturstudier, seminarier och diskussioner för att stötta det individuella arbetet. Vid genomförande av kursen används Malmö högskolas lärplattform.

Examinationen utgörs av fyra delar:

1. En skriftlig plan för bedömningen inom en kurs (eller motsvarande) där det framgår hur kursdeltagarnas kompetens är planerad att bedömas, inklusive vilka bedömningsmoment- och former som ingår. Det ska tydligt framgå vilka lärandemål de olika bedömningsmomenten riktar sig mot.

2. En bedömningsmatris som konstrueras för ett av de bedömningsmomenten som ingår i planen för bedömning enligt punkten ovan.

3. Muntlig redovisning för övriga kursdeltagare av plan för bedömning samt bedömningsmatris, vari ställningstagande som gjorts vid konstruktionen motiveras.

4. Genomförande av kompetensbedömning utifrån en bedömningsmatris där relevant feedback ges i förhållande till kriterierna.

Obligatorisk litteratur:

Jonsson, A. & Svingby, G. (2008). The use of rubrics: Reliability, validity and educational consequences. Educational Research Review, 2, 130-144.

Lindström, L. (2002). Produkt- och processvärdering i skapande verksamhet. I Skolverket, Att bedöma eller döma (sid. 109-124). Stockholm: Skolverket.

Sadler, R. D. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems. Instructional Science, 18, 119-144.

Wiggins, G. (1998). Educative assessment. San Francisco: Jossey-Bass.

Valbar litteratur:

Arter, J. & McTighe, J. (2001). Scoring rubrics in the classroom. Thousand Oaks: Corwin Press.

Black, P. (1998). Testing: Friend or foe? London: Falmer press.

Broadfoot, P. (1996). Education, assessment and society – a sociological analysis. Buckingham: Open University Press.

Brown, G., Bull, J. & Pendlebury, M. (1997). Assessing student learning in higher education. London: Routledge.

Black, P., Harrison, C., Lee, C., Marshall, B. & Wiliam, D. (2003). Assessment for learning. Putting it into practice. Berkshire: Open University Press.

Freccero U., Hortlund T. & Pousette A. (2005). Bedömning av kvalitativ kunskap. Solna: Fortbildningsförlaget.

Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Segers, M., Dochy, F. & Cascallar E. (2003). Optimizing new modes of assessment: In search of qualities and standards. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.

Wiggins, G. (1993). Assessing student performance: exploring the purpose and limits of testing. San Francisco: Jossey-Bass.

Wiske, M. S. (1998). Teaching for understanding: linking research with practice. San Francisco: Jossey-Bass.

Kursdeltagarna får inflytande genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Sammanfattningar av dessa kursvärderingar tillsammans med undervisande lärares reflektioner finns tillgängliga för kursdeltagarna och utgör underlag för kommande kursplaneringar.