Kursen avser att kursdeltagaren ska skaffa sig en innehållsrik och bred referensram när det gäller det akademiska lärarskapets innehåll och förutsättningar. Kursen syftar även till att ge en grund för utveckling av lärarens pedagogiska meritportfölj. Utöver detta ska kursen bidra till att skapa kontaktytor över organisatoriska och akademiska gränser inom högskolan.

Olika arbetsformer behandlas som t.ex. föreläsningen, seminariet, basgruppen och hur dessa kan relateras till innehåll och lärandemål. En del av kursen utgår från kursdeltagarnas föreställningar om vad som utmärker en bra lärare och olika syn på kunskap och lärande. Vidare behandlas mötet mellan kursledaren/läraren och deltagaren/studenten, enskilt och i grupp. Internationalisering och mångfald är ytterligare inslag.

En annan del av kursen handlar om konstruktion av kurser där kursplanearbete, genomförande, examination och utvärdering, hänger ihop i det som benämns ”constructive alignment”. På så vis behandlas frågor om på vilka sätt lärandemålen ger avtryck i kursgenomförandet, om kursens arbetsformer och innehåll ger deltagarnas erfarenheter som hjälper dem att uppnå lärandemålen samt hur examensformer används för att bedöma deltagarnas prestationer i förhållande till lärandemålen.

Kursen tar också upp auskultationer med kollegial granskning som syftar till att starta kollegiala diskussioner kring hur undervisningen kan utvecklas.

Efter avslutad kurs skall kursdeltagaren kunna:

• använda olika arbetsformer som är anpassade till kursinnehåll och lärandemål

• beskriva och motivera den akademiska undervisningen på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund

• utarbeta olika strategier för likabehandling i mötet med studenter/deltagare i heterogena grupper

• sammanställa en kursplan som förhåller sig till begreppet ”constructive alignment”

• genomföra kollegial granskning som stöd för egen och kollegors kompetensutveckling

• relatera den egna undervisningen till nationella styrdokument och internationalisering av högskolan

Arbetsformerna varierar mellan föreläsningar, litteraturstudier, seminarier och diskussioner. Arbetet kan genomföras både individuellt och i grupp. Malmö högskolas lärplattform används.

Examinationen genomförs i två delar. Den första delen innebär att en skriftlig presentation sammanställs av en planering för en kurs eller ett kursmoment inom det egna undervisningsområdet. Presentationen ska innefatta didaktiska ställningstaganden och anknyta till lärarens pedagogiska förhållningssätt och relevanta värdegrundsfrågor. Den andra delen utgörs av ett muntligt framförande av den skriftliga presentationen inför kursdeltagarna.

Biggs, J. B. & Tang, C. (2007). Teaching for quality learning at university. What the student does. (Third edition). Maidenhead: Open University Press. (334 sidor)

Elmgren, M. & Henriksson, A.-S. (2010). Universitetspedagogik. Norstedts. (324 sidor)

Handal, G. (1999). Kritiske venner: bruk av interkollegial kritik innen universiteten. Linköping: Institutionen för systemteknik Univ. (12 sidor)

Kreber, C. (2002). Teaching Excellence, Teaching Expertise, and the Scholarship of Teaching. Innovative Higher Education. Vol. 27, No. 1, 5–23.

Stigmar, M. (Red.) (2009). Högskolepedagogik. Liber. (263 sidor)

Vetenskapliga artiklar och annat studiematerial tillkommer.

Kursdeltagarna får inflytande genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa diskuteras muntligt i samband med det avslutande examinerande seminariet. Sammanfattningar av dessa kursvärderingar tillsammans med undervisande lärares reflektioner görs tillgängliga för kursdeltagarna och utgör underlag för kommande kursplaneringar.

När kursen inte längre ges, eller kursinnehållet väsentligen ändrats, har den deltagaren rätt att, under ett år efter det att förändringen skett, examineras vid två olika tillfällen enligt den kursplan som gällde vid registreringen.