Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskaper, förmågor och färdigheter för att kunna arbeta fram ett jämförande undervisningsunderlag baserat på minst två olika berättelser om, eller perspektiv på, svenskt 1900-tal. Studenten ska utveckla förmågan att diskutera konsekvenser av historieundervisningens olika perspektiv för heterogena grupper. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sin förmåga till reflektion kring elevers lärande och sin bedömningskompetens.

Med fokus på olika berättelser om och perspektiv på svenskt 1900-tal, studerar och analyserar studenterna den svenska samhällsomvandlingen under århundradet. I centrum står frågor om hur kontinuitet och förändring i synen på t ex neutralitet, välfärd, genus, generation, etnicitet och migration har påverkat och påverkats av aktörer och strukturer i samhället. På kursen behandlas skolans undervisning om dessa förändringsprocesser och deras betydelse för elevers nutidsförståelse genom analyser av hur dessa skeenden behandlats i svensk historieundervisning under 1900-talet. I kursen behandlas också språkliga och genusbetingade mönster för elevers lärande i historia och studenters egen dokumentations- och bedömningspraktik.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras avföreläsningar, seminarier, handledning och arbete med en undersökning som presenteras skriftligt och digitalt. Undervisningen består i första hand av seminarier, övningar och studenters skriftliga och muntliga presentationer. Undersökningen görs under handledning.

Examinationen sker genom att studenten skriver en vetenskaplig uppsats, som försvaras vid ett seminarium samt genomför opposition på en annan uppsats. Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Ahrne, Göran; Roman, Christina & Franzén, Mats (2003). Det sociala landskapet. Göteborg: Korpen (318 s)

Berge, Britt-Marie (2011). Jämställdhet och kön. I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 157-174) (17 s)

Berggren, Henrik & Trägårdh, Lars (2009), Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. Stockholm: Norstedts (456 s)

Danielsson Malmros, Ingmarie (2012). Det var en gång ett land. Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers förställningsvärldar. Lund: Agerings bokförlag (400 s)[IA1]

Grettve, Anna, Israelsson, Marie & Jonsson, Anders (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & kultur[IA2] (200 s)

Nordin, Svante (2019), Sveriges moderna historia, Stockholm: Natur & Kultur (s. 95-327)

Tillkommer skrifter från Skolverket om bedömning, (ca 100s)

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).