Kursplan våren 2020
Kursplan våren 2020
Benämning
Historia och lärande: Våra svenska 1900-tal
Engelsk benämning
History and Education: Perspectives on Swedish 20th Century History
Kurskod
HL702C
Omfattning
9 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2019-12-30
Gäller från
2019-12-30
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL701C Historia och lärande: De långa linjernas historia (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskaper, förmågor och färdigheter för att kunna arbeta fram ett jämförande undervisningsunderlag baserat på minst två olika berättelser om, eller perspektiv på, svenskt 1900-tal. Studenten ska utveckla förmågan att diskutera konsekvenser av historieundervisningens olika perspektiv för heterogena grupper. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sin förmåga till reflektion kring elevers lärande och sin bedömningskompetens.
Innehåll
Med fokus på olika berättelser om och perspektiv på svenskt 1900-tal, studerar och analyserar studenterna den svenska samhällsomvandlingen under århundradet. I centrum står frågor om hur kontinuitet och förändring i synen på t ex neutralitet, välfärd, genus, generation, etnicitet och migration har påverkat och påverkats av aktörer och strukturer i samhället. På kursen behandlas skolans undervisning om dessa förändringsprocesser och deras betydelse för elevers nutidsförståelse genom analyser av hur dessa skeenden behandlats i svensk historieundervisning under 1900-talet. I kursen behandlas också språkliga och genusbetingade mönster för elevers lärande i historia och studenters egen dokumentations- och bedömningspraktik.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- analysera relationen mellan förändringsprocesser som rör genus, generation, etnicitet, utifrån forskning om berättelser om t ex jämställdhet, välfärd, migration och neutralitet
- arbeta fram ett underlag om svensk 1900-tals historia med relevans för historieundervisning
- reflektera över sociala, språkliga och genusbetingade mönsters betydelse för elevers lärande vid val av innehåll och arbetsformer i den kulturellt heterogena skolan
- självständigt utveckla former för bedömning och dokumentation utifrån olika styrdokument, teoretiska perspektiv och historiskt stoff, och kritiskt relatera den egna praktiken till olika internationella och nationella utvärderingar
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras avföreläsningar, seminarier, handledning och arbete med en undersökning som presenteras skriftligt och digitalt. Undervisningen består i första hand av seminarier, övningar och studenters skriftliga och muntliga presentationer. Undersökningen görs under handledning.
Bedömningsformer
Examinationen sker genom att studenten skriver en vetenskaplig uppsats, som försvaras vid ett seminarium samt genomför opposition på en annan uppsats. Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Ahrne, Göran; Roman, Christina & Franzén, Mats (2003). Det sociala landskapet. Göteborg: Korpen (318 s)
Berge, Britt-Marie (2011). Jämställdhet och kön. I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 157-174) (17 s)
Berggren, Henrik & Trägårdh, Lars (2009), Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. Stockholm: Norstedts (456 s)
Danielsson Malmros, Ingmarie (2012). Det var en gång ett land. Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers förställningsvärldar. Lund: Agerings bokförlag (400 s)[IA1]
Grettve, Anna, Israelsson, Marie & Jonsson, Anders (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & kultur[IA2] (200 s)
Nordin, Svante (2019), Sveriges moderna historia, Stockholm: Natur & Kultur (s. 95-327)
Tillkommer skrifter från Skolverket om bedömning, (ca 100s)
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).