Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL233C Historia och lärande: Förändringsprocesser och levnadsvillkor efter 1800 (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla sin förmåga att undervisa om långsiktiga historiska förändringsprocesser och förklaringsmodeller till dessa processer. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla sin förmåga att reflektera över styrdokument, elevers olika förutsättningar, relaterade till ämnet, och läromedel.

Kursen behandlar långsiktiga historiska förändringsprocesser, som ökar nutidsförståelsen samt kunskapen om att människor i olika tider har levt under olika ekonomiska, politiska, tekniska och kulturella villkor. Olika framställningar av dessa processer analyseras och diskuteras med hjälp av olika historiska förklaringsmodeller och teoretiska begrepp, som introduceras i kursen. Förmågan att planera undervisning om förändringsprocesser och orsakssamband, utifrån elevers olika förutsättningar är central och bearbetas på olika sätt i kursen. I kursen behandlas även aktuella styrdokument och läromedel.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, obligatoriska seminarier och studiebesök, övningar och studenters skriftliga och muntliga presentationer.

Prov 1: (2101) Tre papers med textseminarier (Three Papers with Seminars) 7,5 hp. Detta prov examinerar lärandemål 1 och 2.

Prov 2: (2102) Skriftligt slutarbete med slutseminarium (Concluding Paper with Seminar) 7,5 hp. Detta prov examinerar lärandemål 3 och 4.

Vid eventuell omtentamen kan examinationsformerna ändras till individuell skriftlig tentamen.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Englund, Boel (2011). Vad gör läroböcker? I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 279-292) (13 s)

Lindh, Lena & Söderberg, Boel (2011). Lärotextens makt och magi. I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 193-218) (25 s)

Nordgren, Kenneth (2011). Interkulturella perspektiv i historieläroböcker. I. Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 139-155) (16s)

Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011). Varför behövs lättlästa läroböcker? I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur ( s 317-340) (23 s)

Shemilt, Denis (2009). Drinking an ocean and pissing a cupful: How adolescensts make sense of history. I: Symcox, Linda & Wischut, Arie (eds.) National history standards. The problem of the canon and the future of teaching history. Information Age Publishing (69 s)

Wendell, Joakim (2014). Förklaringar är ju allt på nåt sätt [Elektronisk resurs] : en undersökning av hur fem lärare använder historiska förklaringar i undervisningen. Licentiatavhandling Karlstad : Karlstads universitet. (154 s)

Synteser, eller översiktsverk, (ca 1 800 s). Titlar meddelas av kursledaren före kursstart.

Artiklar och texter i urval (ca 100 s)

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).