Kursplan våren 2021
Kursplan våren 2021
Benämning
Historia och lärande: Förändringsprocesser och levnadsvillkor efter 1800
Engelsk benämning
History and Education: Processes of Change and Living Conditions after 1800
Kurskod
HL233C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2019-06-12
Gäller från
2019-06-12
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL232C Historia och lärande: Förändringsprocesser och levnadsvillkor ca 500 till 1800 (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
Syfte
Kursen syftar till att studenten, med tyngdpunkt på tiden efter 1800, ska utveckla kunskaper om förändringsprocesser och människors olika levnadsvillkor utifrån perspektiven klass, genus, generation och etnicitet under olika tidsperioder. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla kunskaper om, och färdigheter i, olika former av undervisning och bedömning. Kursen syftar också till att studenten ska kunna relatera historieundervisning till hållbar utveckling.
Innehåll
Kursen behandlar olika politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringsprocesser, samt drivkrafter bakom dessa förändringsprocesser, utifrån olika förklaringsmodeller och perspektiv, för tiden efter 1800. Människors levnadsvillkor under den aktuella perioden behandlas utifrån perspektiven klass, genus, generation och etnicitet. I kursen studeras hur frågor kring progression och bedömning behandlas i aktuella styrdokument samt i internationell forskning. I anslutning till frågor kring progression och bedömning behandlas undervisningens genomförande och dokumentation med särskild inriktning på betydelsen av detta för individens kunskapsutveckling. Kommunikation med elever och föräldrar kring bedömning behandlas. I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning. I kursen behandlas också perspektiv på hållbar utveckling.
Lärandemål
Efter genomförd kurs ska studenten kunna:
- beskriva och diskutera samband mellan politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringsprocesser, och aktörers betydelse för dessa förändringsprocesser, under tiden efter 1800 utifrån olika historiska förklaringsmodeller
- beskriva, jämföra och diskutera människors levnadsvillkor på olika geografiska platser utifrån perspektiven klass, genus, generation och etnicitet under tiden efter 1800
- kunna redogöra för och problematisera, med stöd i internationell forskning, progression och bedömning inom historieundervisning
- analysera och bedöma autentiska elevsvar med stöd i forskning om elevers kunskapsutveckling i historia, och i förhållande till nationella mål och kunskapskrav, samt på samma grunder utforma bedömningsunderlag som ger förutsättningar för att bedöma analysera och stimulera elevers kunskapsutveckling i historieämnet
- analysera den egna bedömningspraktiken gällande elevers kunskapsutveckling och den egna förmågan att kommunicera utvecklingen med elever och föräldrar
- beskriva, kritiskt analysera och diskutera olika synsätt på historieundervisning och hållbar utveckling.
Arbetsformer
Kursen innehåller varierade arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, metodövningar och seminarier. Studenterna utformar presentationer med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan med kursledare. Studenten tillämpar teorier i övningar med olika slags empiriskt material.
Bedömningsformer
Samtliga lärandemål examineras genom en individuell salstentamen, 15 hp.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Brookhart Susan M. (2015), “Commentary. Assessment of Historical Thinking in Practice”, i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas) New York, NY: Routledge. (s.183-191) (9 s.)
Charap, Lawrence G.Lazer. (2015). “Assessing Historical Thinking in the Redesigned Advanced Placement United States History Course and Exam”, i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas) New York, NY: Routledge. (s. 159-169) (10 s.)
Eliasson, Per (2009). ”Den pågående katastrofen – samhällsomvandling och miljöhot.” i Katastrofernas århundrade: historiska och verkningshistoriska perspektiv. Red Karlsson, Klas-Göran och Ulf Zander. Lund: Studentlitteratur. (s 229-262) (33 s.)
Eliasson, Per (2014).”Progression i historisk kunskap och nationella prov i historia”, i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (s. 273-294) (21 s.)
Eliasson Per, Alvén Fredrik, Axelsson Yngvéus Cecilia, and Rosenlund David. (2015). “Historical Consciousness and Historical Thinking Reflected in a large-Scale Assessment in Sweden”, i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas) New York, NY: Routledge. (s.171-181) (10 s.)
Fraser, E & Andrew Rimas (2011) Empires of Food. Feast, Famine and the Fall of Civilizations. London; Arrow. (320 s.)
Gunnemyr, Per (2011). Likvärdighet till priset av likformighet? En studie av hur och varför svenska och finländska historielärare på gymnasiet uppfattar att de påverkas av externa prov i historia. Lund: Forskarskolan i historia och historiedidaktik. (s. 10-157) (147 s.) [tillgänglig via internet]
Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars, (2013), Det svenska samhället 1720-2010, Böndernas och arbetarnas tid. Stockholm: Studentlitteratur. (s. 160-351) (191 s.)
Kvande, Lise & Naastad, Nils (2013), Hva skal vi med historie? Historiedidaktik i teori og praksis. Oslo: Universitetsforlaget. (s. 84-105, 219-246) (48 s.)
Lazer, Stephen. (2015). “A Large–Scale Assessment of Historical Knowledge and reasoning. NAEP U.S. History Assessment” i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas) New York, NY: Routledge. (s.145-158) (13 s.)
Manning, Patrick (2005). Migration in World History. New York: Routledge (240 s.)
Rosenlund, David (2016). History Education as Content, Methods or Orientation? A Study of Curriculum Prescriptions, Teacher-made Tasks and Student Strategies. Frankfunt am Main: Peter Lang. (184 s.)
Sjöberg, Maria, (2014), En samtidig världshistoria. Lund: Studentlitteratur. (s. 677-1035) (358 s.)
Schön, Lennart (2010). Vår världs ekonomiska historia. Den industriella tiden. Stockholm: SNS Förlag. (552 s.)
Aktuella styrdokument i Lgr11 och Gy2011
Utöver detta kan ca 100 sidor tillkomma I samband med övningar.
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).