Kursplan hösten 2014
Kursplan hösten 2014
Benämning
Historia och lärande: Historia och mångkultur
Engelsk benämning
History and Education: History and Multiculture
Kurskod
HL204C
Omfattning
6 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2014-03-31
Gäller från
2014-09-01
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL203C Historia och lärande: Sverige, Europa och världen efter 1800 (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G2F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna utvecklar de teoretiska och metodiska kunskaper som krävs för att planera, genomföra och utvärdera ett undervisningsprojekt i historia kring mångkultur med interkulturell målsättning.
Innehåll
Kursen är en historiedidaktiskt och metodiskt inriktad kurs kring mångkultur och interkulturell kompetens som behandlar frågor om identitetsskapande, historiebruk och historieförmedling. Metodiskt ligger tyngdpunkten på användningen av film i undervisningen med övningar kring film- och bildanalys.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten
- kunna redogöra för olika teorier om mångkultur och interkulturell kompetens
- kunna reflektera över och redogöra för hur historia används för att skapa och stärka nationella och andra identiteter
- kunna reflektera över och redogöra för metodiska möjligheter och problem med användning av film i historieundervisningen, bl a i form av film- och bildanalys
- kunna planera och utvärdera undervisningsprojekt där elever kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i uppfattningar om historia.
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, handledning och arbete med ett interkulturellt undervisningsprojekt som presenteras skriftligt och digitalt. Undervisningen består i första hand av seminarier, övningar och studenters skriftliga och muntliga presentationer. Det skriftliga arbetet görs under handledning.
Bedömningsformer
Examinationen består av två delar i skriftlig form. I den första delen ska studenten motivera sina teoretiska och historiedidaktiska överväganden kring undervisningsprojektet (Mål 1 och 2).
I den andra delen visar studenten sin förmåga att planera innehåll, genomförande och utvärdering av undervisningsprojektet, bl a i form av film- och bildnalys (mål 3 och 4).
Båda delarna ska redovisas vid ett seminarium med opposition.
Studentens bearbetning av den andra delen ska presenteras även i digital form.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Ahonen, Sirkka Coming to terms with a dark past, Frankfurt a. M. 2012. (157 s.)
Dahl, Steven Folkmord som film, Historiska institutionen. Lunds universitet: Lund. 2013.(254 s.)*
Eliasson, Per, ”Då måste man ju förstå hur historien påverkar människor, som
påverkar historien igen”, Aktuellt om historia 2008:1. (20 s.)*
Hedling, Erik, ”Filmen som historiograf eller historisk källa?”, Historisk tidsskrift
2002:1. (24 s.)*
Johansson, MariaHistorieundervisning och interkulturell kompetens, Karlstad 2012. (245 s.)*
Linnér, Bengt & Westerberg, Boel, Att undervisa är att välja : mångkulturalitet, innehåll och meningsskapande, Studentlitteratur: Lund 2009. (220 s.)
Zander, Ulf, ”’That sinking feeling’. Titanic som dröm, trauma och underhållning”,
i (red.) Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.), Katastrofernas
århundrade. Historiska och verkningshistoriska perspektiv, Studentlitteratur: Lund 2009. (18 s.)
*digitalt tillgänglig litteratur
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.