Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL201C Historia och lärande: Att bli historielärare (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna med tyngdpunkt på tiden fram till 1800 ska tillägna sig kunskaper om förändringsprocesser och människors olika levnadsvillkor utifrån klass, genus, generation och etnicitet under olika tidsperioder. Olika sociala, kulturella, ekonomiska och politiska historiska perspektiv ska bidraga. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla kunskaper om skolans styrdokument i Norden och olika former för historieundervisning och dess organisation utifrån den internationella historiedidaktiska forskningen kring begreppsutveckling.

Kursen behandlar tiden före ca 1800, samt förändringsprocesser och drivkrafter bakom dessa utifrån olika förklaringsmodeller och perspektiv. Människors levnadsvillkor beroende på klass, genus, generation och etnicitet behandlas.

I kursen studeras också historieundervisningen i Norden och hur frågor kring progression och begreppsutveckling behandlas i aktuella styrdokument samt i internationell forskning

I anslutning till frågor kring progression och begreppsutveckling behandlas undervisningens organisation och genomförande med särskild inriktning på individens kunskapsutveckling. I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier. Studenterna utformar presentationer med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mmed kursledare. I övningar med olika slags källmaterial tillämpas teorierna på ett empiriskt material.

Individuell skriftlig sluttentamen genomförs efter genomgången kurs. Tentamen är indelad i tre olika delar varav del ett består av ämnesteori, del två av tillämpningsuppgifter gällande progression och begreppsutveckling i historia, och del tre an en analys av en fallstudie med ett innehåll där ämnesteori och ämnesdidaktik integreras. Studentens tillämpning av teoretiska kunskaper i analysen, förmåga att beskriva och diskutera problem och att ge relevanta exempel bedöms. Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Axelsson Yngvéus, Cecilia (2013). ”Att hantera källor – på gymnasienivå” i Kritiska perspektiv på historiedidaktiken. Aktuellt om historia 2013:2. (s. 71-92) (21 s.)

http://historielararna.se/Aktuellt%20om%20historia/Ludvigsson_AoH%202013%202%20Hel.pdf

Danielsson Malmros, Ingmarie (2014). ”Den historiska berättelsen i teori och praktik” i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (s. 177- 247) (70 s.)

Harrison, Dick, ”Ett historiskt misstag”, Magasinet Neo, Nr2 2015, (9 s), http://magasinetneo.se/artiklar/ett-historiskt-misstag/

Hassing, Anders & Vollmond, Christian (2016), Fra fortid til historie. Historiefagets identitet og metoder, Köpenhamn: Columbus, (s. 9-142) (133 s.)

Hedenborg, Susanna & Kvarnström Lars, (2013)Det svenska samhället 1720-2006. Böndernas och arbetarnas tid, Lund: Studentlitteratur, (s 11-160) (149 s.)

Jönsson, Anders, (2013) Lärande bedömning, Malmö: Gleerups utbildning,(s 87-133) (46 s.)

Kjeldstadli, Knut, (Med svensk anpassning av Bo Persson och Klas Åmark) (1998) Det förflutna är inte vad det en gång var, Lund: Studentlitteratur, (s 119-149, 176-256) (110 s.)

Kvande, Lise & Naastad Nils (2013), Hva skal vi med historie? Historiedidatikk i teori og praksis, Oslo: Universitetsforlaget (106-134, 142-161, 181-218) (84 s.)

Lee, Peter & Ashby, Rosalyn (2000). ”Progression in historical understanding among students ages 7-14”. I: Peter Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (Eds.) Knowing, Teaching and Learning History. New York University Press. (23 s.)

Liedman, Sven-Erik (2013). Från Platon till kriget mot terrorismen. De politiska idéernas historia. Stockholm: Bonnier, (s 66-146) (80 s.)

Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria, (2013) Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Lund: Studentlitteratur, (s. 40-482) (442 s.)

Mac Millan, Margaret (2009) The Uses and Abuses of History, London: Profile (170 s.)

Shemilt, Denis (2000). “The Caliphs coin: The currency of narrative frameworks in history teaching”. I: Peter Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (eds.) Knowing, Teaching and Learning History. New York: New York University Press (19 s.)

Sjöberg, Maria (red.) (2014). En samtidig världshistoria, Lund: Studentlitteratur, (s. 334-675) (341 s.)

Stearns, Peter N. (2000). Gender in World History. New York: Routledge (s 1–89) (89 s)

Söderberg, Johan (2008). Vår världs ekonomiska historia. Den förindustriella tiden. Stockholm: SNS Förlag (112-356) (244 s.)

Zander, Ulf (2014) ”Historiekulturella manifestationer – historia i ord, bilder och musik” i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning.Lund: Studentlitteratur. (s. 91-175) (84 s.)

Aktuella styrdokument i Lgr11 och Gy2011

Utöver detta kan det tillkomma ca hundra sidor text i samband med övningar och seminarier.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).