Grundläggande behörighet + Engelska 6.

Kursen ingår i huvudområdet Internationella relationer på nivå 1-30 hp och kan ingå i en generell examen med huvudområdet Internationella relationer.

Syftet med kursen är att studenterna efter genomgången kurs ska ha erhållit en grundläggande förståelse av ämnet internationella relationer och dess vetenskapliga karaktär, samt kunna sätta dess centrala teorier och begrepp i relation till världspolitikens historiska och samtida utveckling.

Kursen består av tre delkurser, som sammantagna utgör en introduktion till internationella relationer. Kursen ger också en orientering i aktuell global politik och dess historiska bakgrund.

Delkurs 1: Teorier om internationella relationer (12,5 hp)

I den första delkursen fokuseras klassisk och aktuell teoribildning om internationella relationer och hur ämnet utvecklats som en vetenskaplig disciplin.

Delkurs 2: Tendenser och problem i global politik (10 hp)

Den andra delkursen är tematiskt inriktad och fokuserar aktuella trender i global politik och deras historiska bakgrund, som exempelvis säkerhetsfrågor, globalisering, genusfrågor, ekonomisk utveckling, hållbar miljöutveckling och utrikespolitik.

Delkurs 3: Det vetenskapliga studiet av internationella relationer (7,5 hp)

Den tredje delkursen utgörs av färdighetsträning i analys och produktion av akademiska texter inom ämnet, introducerar grundläggande metodologi och utvecklar färdigheter i det akademiska hantverket.

De tre delkurserna löper delvis parallellt under terminen.

Efter delkurs 1 (Teorier om internationella relationer) förväntas studenten kunna:
(1) identifiera, jämföra och kritiskt diskutera centrala teorier och begrepp inom ämnet internationella relationer
(2) kunna använda teorier och begrepp för att analysera empiriska fall i aktuell global politik
(3) skriftligen diskutera och jämföra några centrala teorier inom ämnet internationella relationer i en självständig inlämningsuppgift.

Efter delkurs 2 (Tendenser och problem i global politik) förväntas studenten kunna:
(4) identifiera och kritiskt redogöra för historiska och aktuella aktörer, processer och strukturer i global politik
(5) Identifiera och kritiskt diskutera hur en specifik aktör kan påverka aktuell global politik.

Efter delkurs 3 (Det vetenskapliga studiet av internationella relationer) förväntas studenten kunna:
(6) kritiskt redogöra för vad som kännetecknar vetenskapliga arbeten inom ämnet internationella relationer och kunna hitta sådana arbeten i en bibliotekskatalog
(7) beskriva de huvudsakliga metodologiska positionerna som vanligtvis används av forskare inom internationella relationer.

Efter kursen förväntas studenten kunna:
(8) använda sig av etablerad akademisk praxis i hur man skriver texter och genomför muntliga presentationer vad gäller systematik, tydlighet och formalia.

Undervisning bedrivs i form av föreläsningar och seminarier. Det förväntas att studenter även ägnar sig åt fördjupande självstudier av kurslitteratur samt samarbeten i grupp.

Studenternas prestationer på delkurs 1 (Teorier om internationella relationer) bedöms genom en tentamen med flervalsfrågor (lärandemål 1) samt genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift (lärandemål 2 och 3).

Studenternas prestationer på delkurs 2 (Tendenser och problem i global politik) bedöms genom en skriftlig examination (lärandemål 4) samt genom muntliga och skriftliga uppgifter (lärandemål 5)

Studenternas prestationer på delkurs 3 (Det vetenskapliga studiet av internationella relationer) bedöms genom en skriftlig examination (lärandemål 7 och 8).

Lärandemål 8 bedöms genom samtliga examinationer.

Studenterna ges fortlöpande återkoppling på deras prestationer innan tentamina genom formativa bedömningar av mindre, icke betygsgrundande inlämningsuppgifter, som i vissa fall kan vara grupparbeten.

Student som underkänts på en examination ges möjlighet till två omexaminationer på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att genomgå examination på samma delkurskurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Examination och omexamination sker enligt de tider som anges i schemat för kursen. Det är studentens ansvar att hålla sig informerad om, när och hur omexamination sker, samt att kontakta institutionen i de fall anmälan till detta krävs.

• Baylis, John, Steve Smith and Patricia Owens, (2020) (eds.) The Globalization of World Politics: An Introduction to International Relations (8th edition). Oxford: Oxford University Press.
• Dunne, Tim, Milja Kurki, and Steve Smith (2021), (eds.) International Relations Theories: Discipline and Diversity, (5th edition) (Oxford: OUP)
• Klotz, Audie, and Cecelia Lynch (2007) Strategies for Research in Constructivist International Relations. London: Routledge/M.E. Sharpe. (Available as e-book at Malmö University library.)
• Roselle, Laura, Sharon Spray and Joel T. Shelton (2020) Research and Writing in International Relations (3rd edition). London: Routledge.
• Additional material in the form of journal articles and other literature may be added to the reading list, c. 200-400 pages.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.