Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin förståelse för pedagogisk verksamhet ur ett likvärdighetsperspektiv, samt utveckla sin kunskap om och förståelse av bedömnings- och dokumentationsformer. Kursen syftar vidare till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper om barns lek och lärande i olika miljöer, där utomhuspedagogiken får en central roll. Slutligen syftar kursen till att studenten ska lära sig att analysera och problematisera dessa kunskaper utifrån olika teoretiska perspektiv. Därmed ska studenten utveckla handlingsberedskap för att kunna använda sig av såväl inomhusmiljön som utomhusmiljön för att skapa en meningsfull fritid för barnen.

Kursen behandlar i huvudsak teorier om barns lärande i förhållande till lek och olika läromiljöer inom ämnesområdena matematik och naturvetenskap. Med utgångspunkt i styrdokument, lärandeteorier och undervisningsideologier behandlas planering av pedagogisk verksamhet samt bedömnings- och dokumentationsformer. I anslutning till detta innehåll studeras också kvalitet i verksamheten ur ett jämlikhetsperspektiv.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, kamratrespons, seminarier och föreläsningar. Studenterna deltar i olika workshops inom de olika temaområdena. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Muntlig och skriftlig examination (Oral and Written Exam, 6 Credits), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Muntlig och skriftlig examination (Oral and Written Exam), 9 Credits), 9 hp. I detta prov examineras lärandemål 3-6.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor och Wehner-Godée Christina (2014). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska och lära i förskola och skola. Stockholm: Liber (200 s)

Fastén, Ola (red.) (2019). Utomhuspedagogik. Lärmiljö, närmiljö och det utvidgade klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB (kap. 1-3, 5-6) (100 s)

Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå. Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur och Kultur (284 s)

Holmberg, Linnéa (2021). Att bli fritidshemslärare. Stockholm: Liber (kap. 3-4, 12-13, 19, 23) (50s)

Jönsson, Anders (2017). Lärande bedömning. Lund: Gleerups (224 s)

Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber (s. 15-147) (132 s)

Pihlgren, Ann, S (red.) (2015). Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur AB (kap. 3- 5, 7- 8, 10, 12, 14, 17) (150 s)

Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Betyg och betygsättning (2018). Stockholm: Skolverket (tillgänglig på internet) (50 s)

Øksnes, Maria (2011) Lekens flertydighet : om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber (kap. 1-4, 6, 8) (100 s)

Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer (ca 300 s).

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).