Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om barns livsvillkor och socialisation ur pedagogiska, historiska, sociala och psykologiska perspektiv. Därmed ska studenterna tillägna sig handlingsberedskap att möta det enskilda barnet utifrån dess förutsättningar.

Kursen behandlar barns livsvillkor, uppfattningar om barndom och syn på barn i såväl ett samtida som historiskt perspektiv. Detta tar sin utgångspunkt i teorier om klass, genus och etnicitet. Ett särskilt fokus läggs vid teorier rörande barns perspektiv samt barns kunskapsutveckling. I detta sammanhang tas några av den pedagogiska forskningens huvudriktningar upp, vari inkluderas barndomssociologi och barndomspsykologi.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Kursen examineras dels genom en individuell skriftlig salstentamen [lärandemål 1, 2, 3, 4 och 5] och dels genom en grupp-presentation i en estetisk uttrycksform [lärandemål 5 och 6].

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Arvastasson, Gösta och Ehn, Billy (2007). Kulturnavigering i skolan. Lund: Gleerups. (174 s.).

Ask, Sofia (2009). Hållbara texter. Att skriva för studier och arbetsliv. Stockholm:Liber AB. (78s.)

Barnombudsmannen (2010). Upp till 18 år. Fakta om barn och ungdom. Stockholm: Barnombudsmannen (202 s.).

Bergstedt, Bosse & Herbert, Anna (2011). Pedagogik för förändring: frihet, jämlikhet, demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Haglund, Björn (2009). ’Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av verksamheten vid ›afterschool-programs› och fritidshem’. Pedagogisk Forskning i Sverige 2009 årg 14 nr 1 s. 22–44.

Hammarén, Nils 2007: Identitet – vilka är du? Stockholm: Natur och kultur (96 s.)

(22 s.).

Harju, Anne & Anne Brita Thoröd (2011). Child poverty in a Scandinavian welfare context – from children’s point of view. Child Indicator research (2011) 4:283-299. (16 s.).

Hedlin, Maria(2006). Jämställdhet i skolan – en del av skolan värdegrund. Stockholm: Liber. (128 s.).

Heywood, Colin (2005). Barndomshistoria. Lund: Studentlitteratur, (54 s.).

Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta(red).(2012) Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups utbildning AB. (valda delar, ca. 100s.)

Kylemark, Mimmi & Winther, Mia (1999). Vad säger pedagogerna om inlärning och kunskap? Itis studiematerial. Delegationen för IT i skolan, Utbildningsdepartementet. (19 s.).

Lärarförbundet (2011). Lära, leva, utvecklas. Aspekter på fritidspedagogik och lärande. (36 s.)

Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr. 11). (279 s.)

Marner, Anders & Örtegren Hans(2003).En kulturskola för alla : estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv Stockholm : Myndigheten för skolutveckling (136s.).

Pihlgren, Ann S. (2011). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur. (329 s.).

Sommer, Dion (2009). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa Förlag. (Valda delar, 154 s.)

Utbildningsradions program om Pedagogikens giganter. http://www.ur.se/id/144892

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.