Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om barns livsvillkor och socialisation ur pedagogiska, historiska, sociala och psykologiska perspektiv. Därmed ska studenterna tillägna sig handlingsberedskap att möta det enskilda barnet utifrån dess förutsättningar.

Kursen behandlar barns livsvillkor, uppfattningar om barndom och syn på barn i såväl ett samtida som historiskt perspektiv. Detta tar sin utgångspunkt i teorier om klass, genus, sexualitet, etnicitet och generation. Ett särskilt fokus läggs vid teorier rörande barns perspektiv samt barns kunskapsutveckling och socialisation. I detta sammanhang tas några av den pedagogiska forskningens huvudriktningar upp, vari inkluderas barndomssociologi och barndomspsykologi.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Kursen examineras dels genom en individuell skriftlig salstentamen [lärandemål 1, 2, 3, 4 och 5] och dels genom en grupp-presentation i en estetisk uttrycksform [lärandemål 5 och 6].

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Arvastasson, Gösta och Ehn, Billy (2007). Kulturnavigering i skolan. Lund: Gleerups. (174 s.).

Axelsson,Thom (2007). Rätt elev i rätt klass. Skola och begåvning och styrning 1910-1950. Akademisk avhandling. Linköping: Linköpings universitet (22 s.).

Barnombudsmannen (2010). Upp till 18 år. Fakta om barn och ungdom. Stockholm: Barnombudsmannen (202 s.).

Forsell, Anna (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. (Valda delar, ca 100 s.).

Haglund, Björn (2009). ’Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av verksamheten vid ›afterschool-programs› och fritidshem’. Pedagogisk Forskning i Sverige 2009 årg 14 nr 1 s. 22–44.

(22 s.).

Harju, Anne & Anne Brita Thoröd (2011). Child poverty in a Scandinavian welfare context – from children’s point of view. Child Indicator research (2011) 4:283-299. (16 s.).

Maria Hedlin (2006). Jämställdhet i skolan – en del av skolan värdegrund. Stockholm: Liber. (128 s.).

Heywood, Colin (2005). Barndomshistoria. Lund: Studentlitteratur, (54 s.).

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. (Valda delar, ca 80 s.).

Kylemark, Mimmi & Winther, Mia (1999). Vad säger pedagogerna om inlärning och kunskap? Itis studiematerial. Delegationen för IT i skolan, Utbildningsdepartementet. (19 s.).

Kåks, Helena (2009). Unga och vuxenblivande i Lindgren, Simon (red.) Ungdomskulturer. Lund: Gleerups. (24 s.).

Lärarförbundet (2011). Lära, leva, utvecklas. Aspekter på fritidspedagogik och lärande. (36 s.)

Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr. 11). (279 s.)

Löf, Camilla (2011). Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen. Akademisk avhandling: Malmö högskola. (20 s.).

Pihlgren, Ann S. (2011). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur. (329 s.).

Sommer, Dion (2009). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa Förlag. (Valda delar, 154 s.)

Utbildningsradions program om Pedagogikens giganter. http://www.ur.se/id/144892

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.